Hammarby – Ängelholm i Superettans trettonde omgång blir den sista föreställningen i Söderstadions fina historia. Det mesta är redan sagt om detta avsked, av de flesta och bästa av krönikörer och bloggare, av experter, motståndare och framförallt nuvarande och före detta hjältar. Jag kan liksom inte heller låta bli.

*****

Jag har ingen våldsamt lång historia tillsammans med Söderstadion, det finns många som har bra mycket mer att tala om, men det är trots allt tio säsonger där jag regelbundet sett matcher på plats. Jag har haft den stora förmånen att ha Söderstadion som del av min arbetsplats och det känns så klart väldigt bra. Jag har upplevt stämningen nere från gräset, jag har stått i det tekniska området och coachat under fjolårets U21-matcher och jag kommer att sakna den där genuina arenan på flera sätt. Stämningen är sannerligen något som inte finns på alla andra arenor i Sverige och det blir så klart en utmaning att ta med sig den det antal hundra meter som man nu ska flytta.

*****

Många inbitna, trogna och på alla sätt inbitna supportrar kommer nog att fälla en tår i morgon, många kommer att ha väldigt svårt att lämna arenan efter matchen i morgon av rent och skärt vemod. Det är en stor förändring för många människor även om den känns ofrånkomlig då det verkligen ligger i tiden att flytta till något större och fräschare. Söderstadion är väldigt bra på många sätt men den är sliten, ruskigt sliten. Faciliteterna är undermåliga på många sätt och det kommer att bli ett oerhört stort lyft för alla som nu får en ny arbetsplats. Tele 2 Arena eller Nya Söderstadion som den kommer att kallas av väldigt många blir ett lyft och ger alla inblandade bättre förutsättningar. Jag tror till och med att en ny arena kommer att underlätta för klubben när det gäller rekrytering av ledare och spelare, trots att underlaget blir av plast.

*****

Hur det blir för supportrarna kan jag inte svara på, men det allra viktigaste är att alla följer med och att man blir fler som går på Hammarbys matcher. Det är supportrarna som är stämningen, inte arenan i sig. En tom arena är ingen bra arena, oavsett vilken vi pratar om. Årskorten verkar sälja bra och det lär också bli många ”nyfikna” som kommer att se i alla fall de första matcherna. Viktigast blir ändå att de trognaste följer med och försöker återskapa det som varit kännetecknet på Söderstadion:trycket, stämningen, pulsen.

*****

Hand i hand med att man nu, aningen försenat, byter arena måste man titta på allt det övriga, att man kommer att restaurera träningsanläggningen på Årsta är ännu ett steg mot något bättre. Ofrånkomligt så handlar det också om att ta steget tillbaka till Allsvenskan så snart som möjligt. Det finns liksom ingen annan väg att vandra än uppåt igen. Kan det trots allt ske i år?

*****

Hammarby har inte skaffat sig något fantastiskt läge att avancera upp ur Superettan den här säsongen, men om det är något alla supportrar bör önska sig i utflyttnings present är det seger och tre poäng mot Ängelholm. Det blir lapp på luckan – med garanti, stämningen kommer att vara speciell – det behöver ingen oroa sig för. Matchen gäller tre poäng och det är vad Hammarby behöver för att hålla lågan vid liv. För ingen vill tro att det är helt kört än.

*****

Ängelholm kommer på fest och har nog alla avsikter i världen att krascha det partyt rejält genom att vinna den match som ska spelas. Hammarbys ledare och spelare bör och ska kunna vara fokuserade på sin uppgift att vinna om det ska finnas någon värdighet i avskedet av Söderstadion.

*****

När ”Kentas” Just idag är jag stark” ljuder ur 12.500 personers halsar i morgon är det ett faktum att det är för sista gången där och då och  när ”öka takten sista kvarten” ljuder så är slutet nära. Det kommer att bli en lång kväll och väldigt mycket minnen och känslor för många.

*****

På det sätt Kennedy Bakirciuglu har levererat sedan sin återkomst vore det väl värdigt om han avgör, låt säga på en frispark?

Hur som helst: Tack för den här tiden Söderstadion, minnena dör aldrig.

Twitter:

@MagnusOsterberg