Söderettan – ett sätt att få tyst på Markoolio
Jo, jag vet att solen dessa dagar skiner för ovanlighetens skull den här sommaren. Ja, jag är mycket väl medveten om att OS invigs just i denna stund. Och? Inte ens ett jippo för hundratals miljoner kronor försätter Söderettan i uppmärksamhets skugga. Aint gonna happen!
Vi pratade sist om vad de första fjorton omgångarna bjudit på, men det finns så mycket mer att minnas än vad som sades då. Lite personliga höjdpunkter och reflektioner kommer här:
- Markoolio sjöng för en herrans massa år sedan att han ville ha mål i mängder. Kunde ingen bara upplyst honom om att gå och kolla på någon match i Söderettan och på så sätt besparat oss den kassa melodi som nu rullar på de svenska landslagsläktarna (även om, det måste erkännas, den 9-årige jag tyckte att det var en rätt cool låt)? 284 mål har hittills producerats – 20,4 per omgång eller 2,9 per matcher. Ganska jäkla imponerande enligt mig. Ett sundhetstecken för serien som sådan, och en anledning god som någon till att följa den.
- Karlstads kräftgång är rätt intressant ändå. Ifjol belägna i mitten av Norrettans tabell, förvisso inte med någon större distans ned till strecket, men i år enträget fast i positionen som bottenlag. Det skall sägas att de inte hade några direkta optimala förberedelser med besked först i november och dessutom osäker spelarsituation, men likväl är det en anmärkningsvärd utveckling. På senare tid har de dock vaknat till, tagit två raka trepoängare och är på uppåtgående. Och deras sommar-silly lovar mera. Dels har duktige mittbacken Andreas Gunnarsson lånats in från Degerfors för att stadga upp defensiven, och anfallsmässigt sätter de hoppet till att en nytillkommen brasilianare skall frälsa dem. Victor Souza är namnet på den 23-årig som lånas in från IFK Ölme och som sägs vara en bollskicklig och teknisk spelare. Som vilken brasse som helst, med andra ord. OS-klass lär han dock inte hålla, det sticker jag ut hakan och säger redan nu utan att ha sett honom.
- Av de 284 mål som gjorts är vissa snyggare än andra, minst sagt. Det snyggaste? Jag nominerar David Björkeryds frispark borta mot Karlstad. Weltklasse!
- Av alla tränare i serien utmärker sig en mer än andra: Glenn ”Ha det gott” Hysén. Men om vi bortser från personen Hysén ett slag, den goe och klämkäcke Göteborgaren som bara verkar bli populärare och populärare bland svenskarna, så tänkte jag passa på och lyfta fram tränaren Hysén. Tillsammans med radarpartnern Thomas Heed har de gjort ett imponerande jobb med ett ungt och oerfaret lag som ingen riktigt visste så värst mycket om. Men nu vet vi. Vi vet att Utsikten är ett trevligt lag att kolla på, där ungdomarna (20 av 26 spelare är 25 år eller yngre) har ambition att spela efter marken men samtidigt smartheten att ändra spelsätt när behovet uppkommer. En åttondeplats ligger de på för tillfället – kan de kanske klättra ytterligare någon placering under hösten.
- En sak som vi tar med oss från vårsäsongen är någonting vid sidan av planen. Publikstödet för serieledarna. Ytterst sällan ligger ett lag av ÖIS dignitet i division 1, vilket inte minst märks på publiksiffrorna när Gärdsgårdens giganter ger sig ut på vägarna. Hos var och vartannat lag slås publikrekord när ÖIS gästar, och på Gamla Ullevi ligger publiksiffrorna stadigt runt 2000. Stämningsmässigt är inget lag ens i närheten, utan rödblått spelar hemma även på bortaplan. Om ÖIS återfinns i Superettan nästa år återstår att se – men på läktaren spelar de redan i en högre division.
//Andreas Kristensson (twitter)
