Usch, fy fan!
Behöver jag analysera mer än så?
Egentligen inte, va?
Det här var en horribel match på alla sätt. Att säga att den andra halvleken var snäppet mindre usel än den första är bara att jämföra grader i helvetet och den enda anledningen att det inte blev 5-6 mål i baken istället för två var minkastryparnas ineffektivitet (och kanske en fin benparad av Alvbåge också).
Stahres lag var tillbaka där det började för nästan två säsonger sedan. En vilja att gå framåt, men inte mycket mer än så. Missade passningar och noll tanke på de oceaner av yta som skapas bakom när man kliver fram och missar en brytning.
Vart tog den cyniska och tråkiga försvarsfotbollen vägen?
Vart tog den stygga lilla brottarn vägen?

*****

Snygg reducering av Söder, men så mycket tryck efter en kvittering blev det aldrig och nu har vi en pinne på de fyra senaste. Det är bara att inse, vi har gått från att vara det enda riktiga hotet mot ett MFF-guld till att nästan trilla utanför pallen. Plötsligt behöver vi hjälp av kalmaritiska tokvändningar (eller helsingborgska kollapser, beroende hur man väljer att se på saken) för att hålla tredjeplatsen. Men fan, när det nu är sånt som krävs så är det bara att tacka och bocka…

*****

Sett rubriker här och var efter dagens match om att det blåvita guldhoppet nu är ute… det kunde jag ha berättat för någon omgång sedan…

*****

”Mjällby var det klart bättre laget”, en mening som absolut aldrig kan vara okej ur blåvit vinkel.. Håkan och Micke har en del att jobba med i vinter. För det verkar nästan vara där vi är redan. I idet, sussandes i väntan på våren… och ja, om slutomgångarna ska se ut så här så längtar jag nästan tillbaka till den gamla goda tiden när serien bara var 26 omgångar.

*****

”Såhär dåliga är vi inte egentligen”, sa Alvbåge efter matchen. Kan inte annat än att hålla med honom, men det hjälper föga en dag som denna..

*****

En omgång kvar. Jag kan inte riktigt säga att jag ser fram emot den…

Frid och kärlek!
/F