I de flesta av fallen skrivs det och bloggas det mycket om spelarna och deras prestationer. Vi går här igenom de som är ansvariga för den sportsliga delen; tränarna. Utifrån sett är det alltid lite vanskligt att bedöma helheten då man inte vet exakt hur ansvarsfördelningen ser ut i de olika klubbarna, men en sak är i alla fall säker: det är tränaren som står ansvarig om det går galet. Dagens fotbollstränare har blivit mer än någon som slänger fram en bollsäck och delar truppen i två lag och kör tvåmål. Ledarskap, taktiskt kunnande, media, hantering av transfers, byggande av en trupp och arbetsledning (är ju faktiskt chef över övriga ledare runt laget samt spelarna) är flera av de kriterier en bra tränare bör kunna hantera för att lyckas.

Bloggen gör här en genomgång av herrarna som står ansvariga för att deras klubbar ska ta klivet in i den svenska fotbollens finrum. Vi har valt att inte göra en ranking av det, det blir inte rättvist då det är svårt att vara införstådd i hur samtliga klubbar fungerar, men vi tittar på vad som presterats hittills både i resultatväg, vad man har lyckats och misslyckats med samt med vad som väntar när transferfönstret öppnar. Vi utgår från den tabell som råder vi skrivandets tidpunkt:

Örebro SK, Per-Ola Ljung

Den före detta HeIF:aren tog över ett sargat Örebro under andra hälften av degraderingsåret 2012. Ett tufft läge som man använde väl för att bygga grunden. Örebroaren och före detta GAIS-tränaren Alexander Axen finns med i det team som P-O leder. Och han verkar ha hittat rätt, balansen i truppen är bra, fingertoppskänsla i rekryteringarna (bland annat unge, men mycket stabile målvakten Oscar Jansson). Ljung gav ett säkert intryck utan att vara arrogant på upptaktsträffen strax innan säsongen startade och han hittills visat varför. Truppen är bra men antagligen finns tankar på att bredda truppen lite när det vankas öppet transferfönster igen. Kan fortsätta på inslagen väg.

Falkenbergs FF, Hans Eklund

Eklund fanns i bakgrunden av Henke Larssons bygge i Landskrona men har här fått chansen att köra själv på svensk mark (har varit i Danmark tidigare) och som han har gjort det! FFF är utan tvekan den största positiva överraskningen så här långt. Ett lag som tappade Lukic i målet och vasse yttern Christoffer Carlsson såg inte särskilt vasst ut på förhand. Eklund har fått laget att fungera väldigt väl och även den sena värvningen av Dan Keat (Nya Zeeland) har visat sig vara en fullträff. Att han dessutom släppt fram unge Nicklas Eliasson som gjort succé gör det ännu bättre. Har all anledning att vara nöjd med inledningen.

GIF Sundsvall, Roger Franzèn & Joel Cedergren

Sören Åkebys högra och vänstra hand under förra året fick förtroendet att leda Giffarna efter degraderingen ifjol. Roger och Joel fick ingen rolig start och det var nog ganska stressigt inledningsvis. Nu är det mycket bättre ordning på laget och doften av toppen lär man inte vilja släppa.. Förfogar över seriens kanske bästa mittfält där konkurrensen varit mördande. Fredrik Holster har lämnat och rykten om att Ari Skúlason är på väg bort vill inte ge sig. Har fortfarande ett väldigt bra centralt manskap men självklart försvinner bredden. Johan Eklund livsviktig som tung ”nia”. Behöver få hjälp av sportchef Urban Hagblom att förstärka lite i sommar.  Har fått toppkänning igen och lär inte släppa den i första taget.

GAIS, Thomas Askebrand

Degraderingen blev punkten på ett stormigt 2012 för GAIS, tränarbyten, trasslig ekonomi och uteblivna resultat blev sammantaget för mycket för att rädda nytt allsvenskt kontrakt. Askebrand, med många år i Falkenberg, ansågs som bäst lämpad att ta över. Starten har varit, minst sagt skakig, men nu ser man ut att ha hittat rätt. Har en bra, men aningen tunn, trupp att använda sig av. Det har i media spekulerats i att man på grund av ekonomin kanske behöver ändra organisationen i klubben lite. Om skriverierna stämmer sitt nog tränare Askebrand snart som sportchef också, kanske i en form av manager roll. Om det blir så, och lyckas, återstår att se men GAIS verkar, med all rätt, mycket nöjda med vad han har gjort med befintliga resurser.

Assyriska FF, Azrudin Valentic

Valle vet vad han vill och han bygger långsiktigt. Han har på kort tid lyckats ersätta, bland annat, duktige Nahir Besara och fått klara sig utan poängmaskinen Fuad Hyseni (skadad). En bra inledning förbyttes i en längre svacka som man nu verkar ha trasslat sig ur. Valle litar på sina spelare och har visat fin känsla i värvningarna av både Christoffer Brandeborn och Jonas Hellgren. Han har förutsättningar att bli kvar en mycket längre tid som ansvarig tränare än vad som varit kutym de senaste åren i AFF.

Ljungskile SK, Tor-Arne Fredheim

Har inledningsvis haft en otacksam uppgift då truppen har varit väldigt liten och rätt sargad under stor del av försäsongen. Klubben tappade nyckelspelare men verkar med sina små medel ändå hittat fullgoda ersättare. Förutom den tunna truppen är ekonomin ett orosmoment och inte ens gräset på hemmaplanen har velat växa till sig.  Trots en hel del motgångar har Fredheim och övriga sett till att skaffa sig en bra inledning i serien och går garanterat stärkta ur den.

Landskrona BoIS, Jörgen Pettersson

Den före detta landslagsanfallaren kommer senast från Landskronas verksamhet. Har fått bra snurr på laget efter en liten svacka. Har en skön mix av unga lovande och ärrade veteraner. BoIS har fin ungdomsverksamhet och tillsammans med den naturliga MFF-koppling man har kan man anta att det blir fler spelare som ansluter till BoIS under nästa fönster. Kanske kan Pettersson få det att lossa för krutpaketet och den mycket lovande Alex Nilsson. Har nog en viss press på sig att lyckas men det klarar Pettersson.

Degerfors IF, Patrik Werner

Werner jobbar vidare med relativt små medel och gör det bra.  Har nog vant sig att tappa viktiga spelare, framförallt offensivt, inför varje år men lyckas på ett smart sätt ersätta dem. Håller väl andan i sommar för att inte tappa Rennie som är en riktigt bra spelare. Gör det som förväntas av honom på ett förtjänstfullt sätt och använder sin trupp på bästa möjliga sätt.

Hammarby IF, Gregg Berhalter

Den som spelare väldigt meriterade amerikanen anlände inför förra säsongen via framför allt Hammarbys koppling till AEG. Första säsongen som huvudtränare startade bra, fick sig en rejäl törn under en period i mitten för att sedan avrundas helt okej. Men hela tiden pratade man om ”man byggde något för nästa år”. Han har handplockat assisterande tränare (Carlos Banda), Mladen Jovanovic som ansvarar för den fysiska träningen och har bytt ut stora delar av truppen. Tillsammans med sportchef Grauers fick man mer pengar att investera för i och med förseningen av Tele 2 Arena. Har hittills inte fått det utfall som vare sig han eller andra önskat. Förfogar över en väldigt kompetent trupp och har inte hur mycket tid som helst på sig.

Ängelholms FF, Joakim Persson

Med bakgrund som spelare i bland annat Atalanta, Hansa Rostock och Malmö så har den tidigare stortalangen men nu något äldre Persson tagit klivit ner på tränarbänken och startar sin nya karriär lovande. När Persson hoppade på uppdraget 2011 och ersatte Roar Hansen så var det hans första, men oerfarenheten lyser inte igenom. Debutåret gav en kvalplats till Allsvenskan och förra året Robin Simovic genombrott som Persson givetvis ska ha lite av creden för då han vågade satsa på den då blott 21-årige. I år tippar många, inklusive oss, Ängelholm längre ner i tabellen och än så länge verkar de tipsen vara korrekta. Persson är helt klart ett spännande namn, kanske framförallt för viljan och modet att satsa på unga, bollskickliga spelare. Bra lagbyggare vad det verkar.

Varbergs BoIS, Halda Kabil

Över tio år och 300 matcher som spelare – men nu står Kabil vid sidan av planen istället. Den stora Bois-profilen har inte gjort någon besviken som tränare utan lotsade laget upp till Superettan efter en mycket fin säsong i division 1 2011. Förstasäsongen i Superettan slutade fullt godkänt och det erkänt svåra andraåret har börjat okej utan att det sprakat om hallänningarna. Framförallt så haltar defensiven, nästan i Sverige-klass, och har så gjort under hela året. Att släppa in två mål per match är naturligtvis ett problem, men å andra sidan vittnar 20 gjorda mål om en fungerande offensiv och sammanfattar Kabils spelfilosofi på ett bra sätt. Anfall är bästa försvar!

Örgryte IS, Hans Prytz

Med nästintill obefintliga medel har Prytz och sportchef Carlzon byggt en trupp, hysteriskt tunn och ung sådan, som hittills håller näsan över vattenytan om än med liten marginal. Inledningen har dock kantats av en del kritik gällande både spelet och laguttagningar. Den gode Prytz har hängivet hållit fast vid sitt älskade 4-4-2 och har ändrat bland och satsat på spelare alltför friskt för att många ÖIS:are ska vara nöjda. Försvarsspelet har även det haltat, men man måste ha truppens utseende i åtanke när man bedömer ÖIS. Allt som allt har Prytz gjort ett oerhört bra jobb i klubben med förra årets avancemang som kulm. Än så länge. Mycket bra fanbärare och motivator men hur står det egentligen till det med det taktiska kunnandet?

Jönköping Södra, Mats Gren

Smålänningarna var ett av de lag som konsekvent tippades hamna i bottenskiktet av tabellen och elva inspelade poäng på elva matcher tyder även på att så blir fallet. Anmärkningsvärt är J-Södras problem som gått i vågor. När defensiven inte fungerat så har det kompenserats av ett fungerande anfallsspel och vice versa, och just det påpekade även Gren inför säsongen var det främsta förbättringsområdet för honom att jobba med; det har han uppenbarligen inte lyckats med. Gren har ännu inte fått ihop alla komponenter trots ett på pappret okej lag och det känns svårt att få grepp om den före detta Grasshoppers-spelaren. Men det är klart, arvet efter Olle Nordin är ju svårförvaltat..

Östersunds FK, Graham Potter

Superettans udda fågel. Med sitt 3-4-3, possessionspel och många utlänningar så utmärker sig verkligen Östersund och Potter – inledningsvis enkom åt det positiva hållet. Östersund charmade oss alla med sitt offensiva synsätt och spelare efter spelare blev snabbt nya favoriter. Resultaten gick då deras väg, men de senaste sex matcherna så har de uteblivit. Taktiken är densamme, utförandet likaså, men utdelning får de inte längre. Försvaret läcker och framåt så lyckas de nu inte omvandla sin skicklighet till tillräckligt många målchanser. Här kan man fråga sig ifall Potter inte skulle förespråka en lite mer cynisk fotboll men samtidigt ligger det inte i hans och klubbens DNA – och det är ju därför som vi fallit för dem. Helt klart ett spännande tränarnamn som dessutom gett ett väldigt sympatiskt intryck i intervjuer.

IFK Värnamo, Sören Åkeby

Klivet från guldhjälte i Djurgården till bottencoach i Superettan är tydligen inte så stort. Åkeby gör sitt första år i Värnamo och har hittills inte bjudit på några överraskningar utan precis det vi förväntat oss: 4-4-2, typiskt svenska idéer och inte minst många floskler. Snuffe gjorde sig omåttligt impopulär i Sundsvall och ingen sörjde att han lämnade, och nog känns det lite som att han fortfarande lever på gulden med Djurgården som vid tillfället hade ett otroligt bra lag. I Värnamo är förutsättningarna och förhoppningarna de helt motsatta och det återstår att se ifall Åkeby lever upp till dem. Starten på uppdraget har inte imponerat nämnvärt förutom draget att flytta in Björkeryd från vänsterkanten till mittbacken. Vad har Snuffe mer att dra fram ur hatten för att rädda Värnamo undan nedflyttning?

IK Brage, Zvezdan Milosevic

En vinst på elva matcher fick vara nog – sedan fick Guld-Conny gå. Karlsson lyckades inte infria de på vissa håll högt ställda förväntningarna som fanns på Brage utan det hela slutade i fiasko. Varför det gick som det gick tåls att fundera på men för att göra det enkelt för sig så kan vi krasst konstatera att ingenting fallit på plats. Mittfältaren Moldskred är den enda som gjort fler än ett mål och det är framförallt i offensiven som bristerna funnits. Man kan dessutom fråga sig hur bra pli Conny haft på spelarna med tanke på den stora mängd röda kort – fem stycken – som de dragit på sig. Och på tal om pli – Dulee Johnson som anfallare? Nej du Conny, den positioneringen kan du inte övertala oss om. In kommer nu istället Zvezdan Milosevic som tidigare bland annat tränat Assyriska. Återstår att se ifall han får ordning på torpet, det som Conny nu lämnat efter sig med stort renoveringsbehov.

Andreas Kristensson
@ankristensson

Magnus Österberg
@magnusosterberg