Christian Wilhelmsson lirar typ gratis för Mjällby och får hyllningar för det lite varstans. Det är ju fint, men det tycks också väcka stor förundran när ”Chippen” nöjer sig med 1 000 spänn i månaden för att lira allsvenskt. Inget konstigt i det, och vem skulle invända om han begärde en skälig lön egentligen?

Fotbollen som, ofta tämligen välbetalt, yrke har ju etablerats som någonting självklart även här i Sverige (även om epitetet ”utlandsproffs” verkar vara svårt att göra sig av med för många). Snittlönen i allsvenskan ligger väl i trakterna kring vad en läkare tjänar i månaden. Åtminstone gjorde den det för två år sedan.

Kul därför att påminnas om att det är löjligt kort tid sedan det inte alls var så.
Blev själv varse detta alldeles nyligen. Mats Jonsson, elite footballs starke man, kom in på kontoret med ett exemplar av AIK:s medlemstidning AIK-nytt. Nummer 3 från 1994 närmare bestämt. På en sida i tidningen vädjar AIK om hjälp att hitta jobb till sina spelare. Man skriver:

”Detta är ett led i vårt arbete med att ta socialt ansvar och samhällsansvar. Det är inte bra att gå arbetslös för någon – inte heller för våra spelare. Om spelarna har ett arbete och en lön, får vi också större möjligheter att hålla nere AIK:s kostnader. Kan DU hjälpa till? Alla erbjudanden och idéer är välkomna”.

Flera av AIK:s hockeyspelare, som Niclas Hävelid, Dick Tärnström och Kristian Gahn, behövde jobb hellre förr än senare.

Men också Magnus Hedman, Pascal Simpson och numera HIF-sportchefen Jesper Jansson, i tidstypisk frisyr (eller är det kanske mer 80-tal över den där?), sökte anställning vid sidan av fotbollen:

aikjobb

Bokföring, data och utbildning, något Jansson nu har nytta av som sportchef i HIF månne? Johan Olsson ”tar allt”, den tågan ser man sannerligen inte överallt nuförtiden… 

20 år sedan alltså. Då var det inte bra för spelarna att gå arbetslösa, antar att attityden nu svängt till att det inte är bra med ett civilt arbete, då spelarna då skulle förlora fokus på fotbollen?

Eller så behövs inte frågan ens ställas längre, då lönerna stigit så pass att spelarna inte behöver ta något annat jobb? BP:s mittback Jacob Une Larsson ska tydligen jobba extra i matbutik, så värst många fler exempel har vi väl inte.
Många allsvenska klubbar har ju svårt att hålla nere kostnaderna; civilt arbete för spelarna skulle ju onekligen hjälpa till där. Så var det i varje fall 1994.

Ett annat tidens tecken i samma härliga tidningsexemplar:

scan2

”Utlandsproffs” var det ja. AIK:s klubbdirektör Stefan ”Hatten” Söderberg betade av säsongens hetaste transferrykten i ett svep i AIK-nytt:s nummer 3 1994. Så behövde inte journalisterna göra sig besväret att ringa förrän ”efter säsongens slut”. Internet var i sin linda och Bosman-domen kom året efter. Har hänt en del sedan dess…