Var är bollen, Effenberg?
Måndag morgon lyfter ett chartrat plan fullt med Champions League-drömmar och spelare från Helsingborgs IF från Sturup till Liverpool. Även diverse oviktigt folk så som styrelsemedlemmar, läkare, journalister och sponsorer finns med.
På Liverpools flygplats väntar en buss med Ian Rush och hans mustasch för att ta oss till byn Llansantffraid-ym-Mechain (som sagt, säg det snabbt efter några öl).
Undertecknad kommer dock stanna hemma i Skåne-land , då det nalkas tillökning i den mäktiga Lindströms-klanen.
På tisdagen smäller det med match mot The New Saints FC, som enligt rapporterna från Reine Almqvist inte spelar typisk brittiskt, utan kortpassningspel a’la Barca.
Vinst är – trots min frånvaro – det enda som räknas.
Onsdag morgon styr flyget från Liverpool med Bruce Grobbelar och hans mustasch som steward hem mot Skåne. Buss till Södertälje väntar för en ny konstgräs-match.
****
Lovade att dela med mig av härliga minnen från när vi spelade CL-gruppspel 2000/2001, innan det är dags igen.
Vi lottades i en grupp med Paris Saint Germain, Rosenborg och Bayern München.
Piece of cake.
Vi flög till Trondheim för att möta Rosenborg. Min dåvarande kollega Marcus Lindberg (ex Kalmar och nu Ängelholm) skulle starta som vänsterback med Björn Johansen framför sig. Ska sägas att Lindberg är mittback och inget annat, Björn Johansen är innermittfältare och inget annat.
Domaren visslade igång matchen.
1-0
2-0
3-0
Sedan började galningarna från Norge spela Ulf Lundells ” Öppna landskap” i högtalarna efter varje mål. Total förnedring.
4-0
Uffe
5-0
Uffe
6-0
Uffe
Matchen slutade 6-1 och dagen efter skrev kvällstidningarna århundradets kommentar.
”Marcus Lindberg var som en fisk i ett pirayastim”
Upp med hakan. Vi hade Bayern på Olympiastadion i München nästa match…
Jag satt på bänken (jag vet, det låter helt otänkbart) med vår reservkeeper Fredrik Larsson (numera spion i Malmö-land).
Efter cirka tio minuter av matchen trillade bollen ut på bänken, inkast Bayern.
Stefan Effenberg joggade ut för att ta inkastet.
Bollen borta!
”Das ball, das ball, schnell, schnell!”, Effenberg blev mer röd i ansiktet än vanligt.
Fredrik Larsson bara rykte på axlarna. Bollpojken fick kasta in en ny boll.
0-0 slutade matchen och vi blev det enda lag som lyckades ta poäng från Bayern i München i det årets Champions League. Sammanlagt tog vi fem poäng och slutade sist i gruppen.
Bollen som hamnade i vårt bås då?
Den hade Fredrik Larsson gömt under en filt på bänken.
Ett litet CL-minne från München.
Det var 12 år sedan. Inget svenskt lag har varit ute i Champions League och härjat sedan dess.
Nu är det dags igen.
