Därför tar jag paus från FotbollDirekt
Det är med stor vånda som er favoritbloggare meddelar att han tar en paus från bloggosfären ett tag. Beslutet grundas på att jag gör det som är bäst för min arbetsgivare. Sådan är jag, givmild och en lagspelare. I detta fall gör jag det som är bäst för min arbetsgivare, inte för mig själv.
Låt nu inte detta beslut förstöra era liv fullständigt. Jag vet att det kommer bli tufft för er men glöm inte: solen går upp även imorgon. Jag förstår att saknaden efter mig kommer vara enorm, kanske rent av olidlig, men hoppet är det sista som överger en och det är mycket möjligt att jag inom kort är tillbaka här på sajten.
Så länge lyfter jag min rödblå hatt och tackar för visat intresse. Jag vill också tacka FotbollDirekt för att de gav mig chansen att få yttra mig här och påpeka att det inte finns några som helst hard feelings mellan mig och FotbollDirekt.
/Eder glidtacklingskung
Då hejade jag på Dahlin och Larsson – nu spelar jag mot Dahlin och Larsson
Detta blir en ren och skär kärleksförklaring till derbyna mellan HIF och MFF. Dessa betyder oerhört mycket för mig och det är alltid väldigt många känslor och minnen som kommer upp i samband med de matcherna.
Vi tar det från början.
Som liten påg såg jag derbyn med Mats Magnusson, Roger Ljung, Henke Larsson och Martin Dahlin. Jag stod på södra läktaren på Olympia. Det kröp i hela kroppen innan och under de matcherna. Färgerna, pulsen, folket och godiset som delades ut från publikvärdarna. Några år senare fick jag vara bollpojke på ett derby. Vilken lycka!
Jag stod bredvid målet och slängde bollar till en skrikande Sven Andersson. Så nervös har jag aldrig varit på en fotbollsplan, varken förr eller senare. Vi fick gratis glass och autografer av HIF-spelarna.
Lino Boriero och Anders ”Swiss” Svensson var mina favoriter. Och såklart Mikael ”Ragge” Ragvald som hade en egen klack på östra – Raggeline (vi saknar er).
Jag var nio år när jag kom till HIF från Ödåkra. Åren rullade på och jag fick äran att spela i Sveriges bästa lag i årskullen födda 1980, där jag fortfarande har vänner kvar ifrån. Vi hade ett fantastiskt lag och jag är väldigt stolt över och blir alltid glad när jag tänker på de åren.
Det var också där mina derbyn började.
Vi och Malmö spelade alltid om segern i Skåne-serien (där även BoIS och Högaborg hade bra lag). Vilka matcher!
Jag och Jimmy Tamandi sprang sönder varandra. Det var tufft och härligt och en oerhörd vinnarmentalitet från båda lagen. Det är spelare i det Malmö-laget som jag fortsatt träffa utanför planen genom hela min karriär och fortfarande gör, trots att de är mina rivaler.
Lagkamrater tog andra vägar och val i livet.
Jag, ja jag fortsatte i HIF.
Pojklagen, juniorlagen (3 stycken), u-laget, a-laget. Helt plötsligt skulle jag få spela ett derby på Olympia. Ett derby mot Malmö på Olympia inför 16 000. Jag skulle få spela med Sven Andersson som jag tidigare varit bollkalle till.
Har fortfarande inte hittat ord att uttrycka det med.
Jag minns inte mycket från matchen, inte ens hur det gick. Vad jag minns däremot var stämningen och stoltheten jag kände under matchen. Som helsingborgare är det de bästa matcher du kan spelare. Inget snack.
Sedan dess har det blivit otaliga derbyn, vissa med lyckliga slut, andra med olyckliga.
Men alltid, alltid med samma känslor inför och under matcherna. Nuförtiden heter motståndarna Wilton, Larsson, Dahlin, Ricardinho och till och med Concha (välkommen tillbaka!).
Det gläder mig oerhört att jag får vara med. Det kommer bli en match vi alltid kommer minnas.
Inte Mays fel
Trots vår übberproffsiga uppladdning så blev det förlust mot Levante i Valencia. Vi gör en bra match prestationsmässigt.
Pär jobbade stundtals låååångt utanför straffområdet med sin (som han själv säger det) ”känsliga högerfot.
Mittbackarna jobbade ihop likt Lili & Susie.
Chrisse var över mittlinjen mer än vanligt.
Jere Uronen drog underbara vänsterkrossar.
Gashi och May visade La Liga-klass.
Bedoya sprang och glidtacklade ”the Lindström style”.
Accam och Niko drog isär försvaret som jag drar isär en parkeringsbot.
Vi lirade med pondus och självförtroende… MEN! det blev bara en hedersam förslut.
Jag är jävligt trött på hedersamma förluster i Europa-matcherna.
Vi spelade bra MEN. MEN VAD?!?!?!
Vi gjorde inte något mål. Domaren var dålig. Vi skulle haft straff. Luftfuktigheten var jobbig. Vi hade otur i de avgörande lägena.
Nope, det är inte bara tillfälligheter och vi måste sluta hitta ursäkter och börja vinna matcherna. Hur vi gör det spelar mindre roll.
Se på Levante, de var mer cyniska än oss och vann således också. De hade sagt till sina bollpojkar att ”maska” varje gång vi skulle hämta boll. De gick på spelare och inte boll vid våra omställningar. De vann matchen med 1-0 och var väldigt nöjda med det.
Nu spelade Twente och Hannover 2-2 så gruppen lever. Vårt mål är att ta oss vidare från gruppen, inget annat räknas.
****
Först ska vi ha derbyrevansch. Malmö utklassade oss förra derbyt i Malmö men på måndag är det ”de ljusblåa” som kommer till Olympia. När det är så tajt mellan kamperna krävs disciplin.
Vi ska vara som de små mössen i Askungen, vi ska förbereda skiten ur oss. Rehabträning ska prioriteras (jag ska till och med stretcha).
Vi ska äta kolhydrater så det sprutar ur öronen på oss.
Bra exempel: Kantarellpasta a’la Diego
Dåligt: Lloret Sadikus mamma scan-köttbullar med snabbmakaroner.
Inga nätter med TV 1000, i säng – senast – klockan 22.00 (syretält ger pluspoäng).
****
Och nä, det var inte Mays fel att frisparken gick i mål. Vi förlorar som ett lag och vi vinner som ett lag.
No Mercy.
Mardrömslägret
Livet som fotbollsspelare är inte alltid guld och gröna skogar (men någon gång hade det ju varit trevligt med omväxling).
Vi har som bekant en Europa league-match mot Levante i Valencia i dag. Uppladdningen har varit minst sagt… oproffsig.
Det börjar med att vi fotbollsproffs, vi hjältar, måste gå upp klockan 05.00 för att flyga ner till Valencia i måndags. På flyget var internet katastrofalt, det var ingen havregryn på frukosttallriken och vi åkte inte första klass. Oacceptabelt.
När vi sedan landade fick vi stå och vänta på väskorna som vanliga dödliga människor. Istället för att få poliseskort direkt till hotellet. Bussen hade inget eluttag och det var varmt. För varmt.
När vi anländer till den, enligt broschyren, femstjärniga anläggningen (max fyra stjärnor) är det varmt även där. På tok för varmt. 30 celsius och gassande sol. Poolen har ingen vattenrutchkana och det är minst – MINST! – 100 meter till det 24-gradiga havet. Åtminstone 90 meter för långt.
Fotbollsplanen som ligger i direkt anslutning till hotellet har för hårt gräs, internet är dåligt även här, sängarna är hårda, biden dåligt placerad, för dåligt tryck i duschen, personalen märkligt otrevlig och maten smakar inte alls som hemma.
Jag tror inte, eller rättare sagt, jag vet att Levante-spelarna knappast att accepterat dessa förutsättningar i Helsingborg.
Man ska P-R-E-S-T-E-R-A, låter det oftast. Då undrar jag hur i all sin dar ska vi kunna prestera när förutsättningarna vi ges är dessa…
Vänliga hälsningar,
Överlevaren
Buss, pengar, tysksmisk och dans
Bussresan
För er som inte vet , vill Polisen i samarbete med Skånetrafiken införa ett busstvång för alla MFF-supportrar till derbyt i Helsingborg den 24 September.
Åker man inte med bussarna kommer man inte bli insläppt på bortasektionen.
Polisen menar att säkerhetsrisken för sammanstötningar är för stor.
Jag menar att detta är kränkande mot individen och orimligt att dra alla supportrar över samma gräns.
Huliganismen är ett stort problem och alla vill få bort den. Och det glädjer mig att Polisen jobbar aktivt för det. Dock tror jag denna lösning ger motsatt effekt.
Supportergrupperna från båda städerna (och alla grupper) har träffats i samråd (första gången?) och kommit med alternativa lösningar till Polisen och Skånetrafiken.
Vi får hoppas de godtas.
Feriepengarna
- Det pågår en tvist i dansk fotboll nu. Den involverar de tre högsta serierna i Danmark, där spelarna från respektive lag menar att de på ett eller annat sätt blivit lurade på semesterersättning eller pension på sign on-fees och bonusar från klubbarna.
Spelarföreningen driver nu detta mot klubbarna.
Det kan vara tal om upp mot 100 millioner danska kronor om spelarna och spelarföreningen får rätt i allt.
Och det kommer de få.
Det är en väldigt lättrörd debatt, med många känslor inblandade som alltid när det handlar om pengar och fotboll. Spelarna har rätten på sin sida och klubbarna och fansen kommer blöda enormt.
Det är såklart upp till var och en av spelarna att kräva sina berättigade pengar. Och jag lägger inga värdering i det. För min egen del har jag gjort klart för min gamla klubb Aalborg BK att jag inte vill vara med att stämma dem.
Varför tacka nej till pengar jag har laglig rätt till?
Jag hade tre fantastiska år i staden Aalborg och klubben Aab. De hjäpte mig både yrkesmässigt och privat , många gånger. Det kan man inte sätt ett pris på. Jag vet vad klubben betyder för fansen och staden och vill inte vara en del av att sänka den. För konsekvenserna av domen kommer bli katastrofala.
Landskampen
Tror alla vara missnöjda med Landskampen utom jag. Vann nämligen pengar på matchen.
Sveriges spelare såg ängsliga och lite skygga ut på planen.
Elmander hade ” en sådan dag” som händer ibland.
Seb gjorde en Lindström-special, det vill säga sprang och gnodde till ingen nytta (ambitiös påg).
Zlatan såg sådär härligt nonchalant ut som bara han kan göra.
Kritiken från media haglade, med all rätt, efter matchen.
Tror Hamrens pågar lyfter sig till Färöarna, tar tre poäng med stil för att sedan smiska tyskarna på rumpan i München.
Humor
Efter ett sådant seriöst blogginlägg måste man avsluta med lite humor till helgvinet.
Finland nye nationalhjälte tillika västerback hos de svenskmästarna Jere Uronen gör en oförglömlig dansduett med vår reservkeeper, tillika Camaro-kung, Andreas Linde.
Trevlig helg!!
Tränar vänsterfot efter Hamréns ord
Efter en ledig helg i Budapest med Christoffer Andersson – där jag låg och gjorde situps och armhävningar i hotellgymmet medan Chrisse mest satt och drack öl vid poolen – är det med nya krafter jag bloggar andslags deluxe.
- U21-pågarna imponerar på mig. En bra playoff-lottning och EM-slutspelet i Israel är i säcken. De svenska spelarna som presterar där, lär stiga många miljoner i pris. Guldgruva för de allsvenska klubbarna.
- Vi i Sundets pärla, Helsingborg, fick en fandskamp. Sverige-Kina, 7000 personer på Olympia. Så få åskådare har vi inte ens mot Gefle. Dock är det förståligt med de biljettpriserna. Vem vill se Zlatan spela när man kan se Lindström trolla för halva priset?
- Pratade snabbt med Hamrén innan matchen.
”Hade du haft en vänsterfot så hade du varit med i dagens match”, sa han till mig med ett skratt.
Har tränat vänsteravslut sedan dess…
- -Jag gillar Sveriges ” nya” landslag. Ödmjuka, ambitiösa, unga spelare blandat med lite rutin och vinnarskallar. Jag är övertygad om att det blir VM i Brasilien 2014. Och Campsweden på Copacabana…
- Däremot tror jag att Kazakstan är bättre än vad ni vanliga dödliga fotbollsälskare tror. Diskuterade med Reine Almvist i går, som varit nere och scoutat kazakstanierna. Han lyfter ett varningensfinger för ett snabbt, tekniskt och duktigt lag.
Vi vinner med 2-1. ( Zlatan 21 min, Zlatan 67 min).
Knoll & Tott a.k.a Mattias Lindström & Christoffer Andersson fortsätter att leverera. Denna gång är det på gränsen till vad som är acceptabelt att visas på tv.
Och med den varningen utfärdad så: här ser ni senaste avsnittet.
Håller med alla från Haparanda till Trelleborg

Jag rättar mig snabbt in i ledet som vill ha målkameror. Ledet sträcker sig snart från Haparanda till Trelleborg.
Vi spelade precis en fantastisk underhållande match mot AIK på Råsunda där det small ordentligt åt alla håll, hårt men fair och med ruskigt högt tempo för att vara allsvenskan.
Tyvärr blir domarmissen den stora snackisen (vilket jag ju själv bidrar med här). Assisterande domaren missade i detta fall ett solklart mål. Med en målkamera hade beslutet kunnat ändrats. Snabbt, enkelt och rättvist.
Jag vill dock klargöra att jag inte skyller förlusten på domarinsatsen. Det kan hända och det händer.
Domarna gör alltid sitt bästa, men felar ibland precis som vi andra. Där av är det inte riktat som kritik mot domarkåren, utan mer som ett verktyg för att göra fotbollen mer modern och rättvis.
Jag tror och hoppas att det till VM 2014 finns målkameror. Allsvenskan lär få vänta till 2015.
****
Till något betydligt viktigare än målkameror.
Victor Brännström 29 år, med förflutet i HIF, avled på planen idag.
Hela fotboll-Sverige sörjer honom och våra tankar går till hans familj och vänner.
Ta hand om varandra där ute.
Ses i Amsterdam, Nisse…
Som jag ser det blir det inga problem.
Vår grupp L
- Hannover (Tyskland), Chrisse Anderssons gamla klubb. Han kommer ge oss ovärderlig inside info om hur vi ska störa motståndarna och vinna matchen. 6 poäng.
- Twente (Nederländerna), Twente tar tillbaka Bajrami, som i sin tur tar alla inkast mot oss. 6 poäng.
- Levante (Spanien), Kallas för Granotes som betyder groda. Övrig analys är överflödig. 6 poäng.
Sammanlagt 18 poäng och gruppvinnare.
AIK’s grupp F
- PSV (Nederländerna), Van Bommel tar Tjernström hand om, Ola Toivonen sparkar Nisse Johansson ner. 6 poäng.
- Napoli (Italien), Diego Armando Maradona har slutat spela i Napoli. Övrig analys överflödig. 6 Poäng.
- Dnipro (Ukraina), Derek Boateng spelar tydligen där. Han borde ha ett större AIK-hjärta än Dnipro-hjärta. Två självmål från hans sida. 6 Poäng.
Sammanlagt 18 poäng och gruppvinnare.
Själva slutspelet innan finalen blir mest en transportsträcka för båda lagen.
Genrep av Europa League-finalen nu på söndag uppe på Råsunda.
Övrigt
- Vi välkomnar vår hjälte Peter Larsson tillbaka från FCK. En underbar påg och en ännu mer underbar spelare. Sist jag träffade honom stod han i bar överkropp och drack champagne på guldfesten…
- Det blir ett riktigt tungviktsmöte (viktmässigt) i söndagsmatchen när jag och Nisse Johansson ska sparka varandra på bena, Europ League-style.
- Gläder mig över att Bob Dylans nya album Tempest som kommer 11 september.
Mot Champions League…
Tanken var att jag skulle analysera vår match mot Djurgården.
Ganska så enkelt. Vi var dåliga – de var bra. Räcker så.
Vi har nu lite viktigare saker att spela om, som cirka 100 miljoner kronor (aka en Lindströmsk årslön) och en legendarisk Champions League-fest.
Att vinna med minst två mål på Celtic Park kan väl inte vara några problem?
Det gäller även att packa väskan korrekt för en resa till Glasgow:
– Pass(ningar), Gordon Strachan-peruk, Mel Gibson idolkort, skruvdobbar, och kjol.
Gällande våra supportrar gäller det att lära sig Braveheart-dialoger och ha Henke Larsson-tröja på sig.
Reseuppläget blir följande:
Tisdagsmorgon: charterflyg med onyktra sponsorer – haggis och Guiness till lunch på hotellet – lite lättare träning på Celtic Park med ” rövbombning” – kvällsmål med Kidneypaj och lite singelmalt – dagen avslutas med att jag och rumskollega Chrisse Andersson prövar kiltar och spelar säckpipa på rummet.
Onsdag:: Gameday!
Kolhydratfrukost – upp på rummet och slipa skruvdobbarna – se Braveheart – åka till Celtic Park – åka hem från Celtic Park med 3-0-vinst och, ytterligare, 100 miljoner i fickan.
Torsdag: Hemresa och spekulationer om vi får börja mot Barca hemma eller borta i CL-gruppen.
För övrigt…
- Erik ”Sudden” Sundin lämnar Sundets pärla för någon stad i norr. Kommer sakna mig granne i omklädningsrummet. Erik, tack för att jag ”lånat” parfym av dig under tre års tid och alla öl du bjudit på. Lycka till i Norrland!
- Apropå Hammarby – Min gode vän Kennedy ska tillbaka. Gläder mig!
Minns när vi skulle med landslaget, hela truppen stod och väntade på Kennedy i Köpenhamn ( Kastrup). Kennedy själv hade åkt till fel flygplats, Malmö ( Sturup).
Skåne/ Danmark – samma sak tyckte Kennedy.
- Missa inte Knoll & Tott aka Mattias Lindström & Christoffer Andersson på alltidfullsatt.se
Där tramsar vi oss mer än vanligt framför kameran.
- Elfsborg har tagit 40 poäng av 41 möjliga på konstgräs. 1 poäng på gräs. Ryktas att Tjongavallen i Trelleborg med ska skaffa konstgräs.
Var är världen på väg?
- Missa inte min spellista à la Celtic -HIF.
Glasgow är temat.
Och ja, bilden är ett montage. Jag har ju inte skägg längre.
Pang, ping, pong – det blir ett hattrick i Glasgow
Helsingborgs stad jublade när vi drog Celtic-lotten, klubben, spelarna och tränarna var übernöjda, supportrarna skålade och bokade resor till Glasgow.
I Glasgow undrade Celtic-supportrarna hur i helvete vi i Helsingborg kunde vara så nöjda med lottningen?
Det skulle ju vara tvärtom. Celtic ska ju vara ett mardrömsmotstånd för ett ängagäng som HIF?
Reine Almqvist blev nedringd utav skotska journalister, alla med samma frågor.
”Varför är HIF så nöjda med lottningen? Är inte Celtic bra?”
Efter att ha sett delar från Celtics hemmamatch mot HJK Helsingfors (där skottarna stundtals blev utspelade) och rapporter från deras 1-1 match mot nykomlingarna Ross County, så kändes det tryggt. Även spelbolagen hade oss som favoriter på Olympia. När jag satte mig på Olympias läktare (bristning i baksidalår hindrade mig från spel igår) så kände jag mig säker på seger.
Två minuter senare: 0-1, Kris Commons.
Vad fan hände där?
Om det var något vi hade tryckt på innan var det vikten av att inte släppa in ett tidigt mål.
Istället för att hänga med huvudet så tog vi tag i matchen och hade ett kraftigt övertag, det genererade i tre frilägen med sämre utdelning.
Skottarna såg sega, loja och nonchalanta ut. Vi såg pigga, avslappnade och koncentrerade ut.
Gashi hade sin galna blick, nyförvärvet Nikola Durdjic imponerade utan att ens kunna namnet på sina lagkamrater och Walid Atta hoppade högre än någonsin.
Vi fortsatte trycka på för kvittering i andra halvlek. Då kom 2-0 som en blixt från en malmöitisk himmel. Georgios Samaras efter en markeringsmiss på hörna.
Efter det ska vi faktiskt vara glada att det inte blev både tre och fyra mål för skottarna.
Dock så var vi det spelförande laget och gjorde en riktigt bra match – prestationsmässigt.
Resultatmässigt var det en katastrof.
Men, skam den som ger sig.
I returen på Celtic Park blir det all in.
Bara att suga åt sig atmosfären från 60 000 Celtic-supportrar. Inget att förlora, ingen press.
All. In.
PANG, 76 min 0-1 M.Lindström
PING, 89 min 0-2 M.Lindström
PONG, 94 min 0-3 M.Lindström
Vi ses i Glasgow!
































