Tålamod, för i helvete…
En del av svensk klubblagsfotboll är att man kan kryssa hemma mot ett gäng isländska amatörer i Hafna-någonting. En annan är att man som mesta mästare kan storsatsa och sedan halvvägs in i säsongen torska 0-5 borta mot Gefle.
Håkan Mild satte sig själv i den tuffaste av situationer när han inför säsongen anställde AIK-hjärtat Mikael Stahre, som två år tidigare snott guldet från Blåvitt på Gamla Ullevi, som ny tränare.
Stahre fick vad han pekade på och Blåvitt gjorde den satsning alla fans gapat om sedan guldet 07.
Jag träffade Håkan Mild – och Stahre – på Kamratgården inför säsongen och Mild förklarade hur noga Stahre var scoutad, varför han kändes som det helt rätta valet och på vilket sätt IFK Göteborg ville jobba från och med nu.
”Det kan börja blåsa rätt friskt efter ett par inledande förluster…” sa jag.
”Sådan är den här branschen. Vi har fullt förtroende för Micke. Det här är inte bara en satsning för den här säsongen” sa Mild.
Det är jävligt lätt att säga innan domaren har visslat.
Nu, med mer än halva serien spelad ligger Milds bygge, där flera miljoner spenderades på etablerade spelare som Daniel Sobralense, Nordin Gerzic, Pontus Farnerud, John Alvbåge och Kjetil Waehler, på en tolfte plats i allsvenskan, en poäng från kval.
Det är nu en helt annan sak att säga ”vi har fullt förtroende för Micke”. Men Håkan Mild gör det. Och jag hoppas för alla blåvita fans att han står vid sitt ord.
För backar Göteborgs ledning nu, och kickar Stahre, då går de ifrån allt som den här satsningen stod för. De headhuntade Stahre för det här projektet, de gav honom det han ville ha och då ska han ta mej fan ha den tid det krävs för att spela ihop sitt team av nya spelare.
****
Såhär är det nämligen.
Det finns vissa saker som supportrar älskar.
Kontinuitet, satsning på egna produkter, en tydlig plan, en bra ungdomsverksamhet.
Saker som också inte betyder ett-jävla-skit om trepoängarna uteblir för många gånger under en 16 matchers-period.
Mild har inte gömt sig. Stahre har inte gömt sig. Tobbe har inte gömt sig. Alla har stått upp för att det just nu går dåligt. De har inga halvdana ursäkter utan kör raka rör.
Nu ska jag försöka mig på att förklara varför den här situationen inte är så illa som många supportrar målar upp. Jag vet att det är jävligt svårt att se det på det här sättet när man är supporter, men nu ska ni i alla fall få chansen att se ert lag ur objektiva ögon.
* IFK Göteborg hade massvis av nya spelare inför säsongen, det tar alltid tid att spela ihop.
* Det fanns många lag i serien – MFF, HIF, Elfsborg, Häcken – som hade uppenbart bättre lag än IFK Göteborg inför säsongen. Dessa lag ligger också topp fyra.
* Till lag nummer fem är det sju poäng (kan vara tio när alla matcher i omgång 16 är slut). Det kan gå jävla snabbt.
* Det som fungerat sämst hos IFK Göteborg är:
1. Defensiven. Laget har haft extremt många skador och har spelat med flertalet mittfältare i backlinjen under säsongen. Ett bra lag byggs bakifrån – det låter tråkigt, men är för det inte desto mindre sant – och tryggheten som ett samspelt mittbackspar ger är viktigt. Ytterst viktigt.
2. Målskyttet. Tobias Hysén har missat och missat och missat. Hade han satt en bråkdel av sina chanser hade han utmanat Waris och Prodell i skytteligatoppen. Och det sitter endast i huvudet. Om han väl får det att lossna lär det lossna rejält.
* Ingen av ovanstående punkter är något som en ny tränare kommer ändra på. Visst, korttidseffekten som ett tränarbyte ibland ger, kan förstås slå in. Men oftast ger tränarbyten mitt under säsong inte en positiv effekt sett till resten av säsongen.
* Jag vet att det handlar om att vinna och ingenting annat, men faktum är att även om resultaten inte gått IFK:s väg så finns det en tydlig spelidé, en spelidé som laget många gånger dominerat matchbilden med. Något som i längden kommer resultera i poäng. För om ett lag i 1000 matcher skapar 10 klara chanser varje match och bara släpper till 3 så kommer det laget att vinna betydligt fler matcher än de förlorar. Men som sagt, många nya spelare, skadade spelare och – faktiskt – en del oflyt, gör att det inte stämmer. Ännu.
* Kvalitén finns. Erik Dahlin är en mycket lovande målvakt. Emil Salomonsson på gränsen till landslagsklass, Pontus Farnerud och Philip Haglund är högklassiga allsvenska mittfältare, Gerzic likaså. Allansson, DMK och Sana stora talanger och en Tobias Hysén en anfallare som i sina bästa stunder är allsvenskans bästa.
Har spelarna inte förtroende för Stahre så är det en sak. Då ska han bort. Men jag tror verkligen inte att det handlar om det. Jag tror att det handlar om en negativ spiral som de inte kan ta sig ur. Det behövs lite flyt. Lite enkla mål. Sen får man förstås inte falla ihop som mot Gefle, det finns inga ursäkter. Man måste jobba röven av sig oavsett om det går vägen eller inte och det är Stahres jobb att få spelarna att studsa tillbaka nu.
Jag tror botten är nådd. Och jag tror att Göteborg kommer resa sig från detta. Alla motståndarspelare jag pratat med säger att Blåvitt är alldeles för bra för att åka ur. Stahres uppgift är att få sina egna spelare att inte tänka så.
Vill man ta en genväg så föreslår jag att man öppnar plånkan, lyfter luren och ringer Peter Larsson. För ett år sedan var han allsvenskans bäste mittback och var med och la grunden till HIF:s guld. Med honom i laget skulle IFK få en naturlig defensiv ledare. En vinnarskalle utöver det vanliga, rutin och massvis med pondus. Men framför allt, en med nordiska mått mätt högkvalitativ mittback. Något man i dagsläget saknar.
****
Ni som inte kan se poängen i ovanstående rader och gapar på Milds eller Stahres avgång får förstås tycka vad ni vill, men jag tror ni har jäkligt fel och jag tycker istället att ni borde stötta den plan och satsning som er klubb gör. Satsningar av det här slaget behövs verkligen för svensk fotboll, men det är väldigt sällan de ger resultat på direkten.
Vad vill ni ha?
Kontinuitet och resultat över tid.
Eller en pressad panik-spark bara för att ”någon måste ta sitt ansvar” som kanske, kanske, kanske – men förmodligen inte – innebär en positiv förändring?
Fundera på det. Håkan Mild vet redan vad han tycker. Jag med.
-
86PM
