Senaste nytt
MatchrapporterMalmö FF har gjort det igen
Då var vi där igen då, Malmö FF får kliva in i den europeiska klubbfotbollens allra finaste rum, Champions League och dess gruppspel. Då man sett många av Malmös matcher i allsvenskan är det på ett sätt fascinerande att se vilken förmåga man har att växa några storlekar då det behövs som allra mest. Det är ingen engångsföreteelse eller slump heller, det är bara något som man har lyckats gjuta in i väggarna, framförallt på sin hemmaplan. Malmö FF har säkrat en höst med fina matcher framför sig.
Innan matchen fick jag frågan om vilken spelare som var Malmös viktigaste spelare i detta returmöte, mitt val var enkelt och faktiskt genomtänkt, Enoch Kofi Adu. Den centrala mittfältaren med det stora registret och en potentiell kapacitet som känns väldigt hög. Han saknades i det första mötet (avstängd) men var alltså med igen nu.
Vi har sett Malmös prestationer variera kraftigt i det allsvenska spelet, men i Champions League-kvalet har man verkligen levererat och det beror säkerligen på flera saker. En sak som jag är helt säker på, oavsett vad som sägs från Malmö-håll, är att man har haft väldigt många tankar på att lyckas ta sig in i gruppspelet för andra året i följd. Det är fullt naturligt och sker självklart inte medvetet att man ”håller igen” i allsvenskan, det tror jag man har pratat mycket om, men faktum är att det är ett helt annat lag som visat upp sig i kvalspelet.
Tempot i europaspelet är högre och Malmö uppträder kaxigt och resolut, oavsett vilka man möter. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att jämföra seriespel med kval till CL men om MFF skulle lyckas överföra skärpan, intensiteten och tempot till de allsvenska matcherna skulle man inte tappa många poäng till, det är en omedelbar känsla när man sett matcherna i kvalet. Det är en ”hitte-på” jämförelse men som jag ändå inte kan utelämna.
Att utse en spelare som den viktigaste innan en match av den här karaktären, mot ett på pappret så etablerat lag som Celtic är ingen lek, var jag ens i närheten?
Jag ger mig själv halvt rätt, Edu gjorde, tillsammans med Oskar Lewicki, en bra insats centralt och stängde ytorna för framstormade skottar. Edu gjorde inte sin bästa insats men den var absolut tillräckligt bra. Men det var många som gjorde prestationer som ligger nära deras högsta kapacitet.
- Markus Rosenberg växer A L L T I D i dessa matcher. Plötsligt ser han ut att vara flera klasser bättre än i vissa allsvenska insatser. Trivs utmärkt på topp tillsammans med den mycket vasse Nikola Djurdjic.
- Ytterbackarna Tinnerholm och Yotun fick mycket jobb då skottarna stötte på patrull centralt och försökte via kanterna istället. Båda två försvarade mycket bra.
- Åge Hareide fick använda tre mittbackar (Rasmus Bengtsson utbytt i halvtid) men det påverkade inte Malmö negativt alls. En enorm styrka det också
- Johan Wiland höll nollan, mer kan man inte kräva
Det skulle gå att räkna upp samtliga inblandade spelare i ungefär samma ordalag, man gör helt enkelt en fantastiskt bra match och förtjänade verkligen att gå vidare.
Celtic måste känna sig bittra, utan det sena målet av Jo-Inge Berget i den första matchen hade det kanske blivit annorlunda. Nu får man nöja sig med Europa League istället, det ska man inte förakta, men självklart hade skottarna stor tro på avancemang från detta dubbelmöte.
Vad kan det här göra för Malmös allsvenska insatser då? Antagligen ungefär samma som det gjort innan, deras högsta kapacitet måste lockas fram varenda gång matchtröjorna åker på, annars kan det bli poängtapp mot vilket motstånd som helst. Självklart kommer stort fokus nu att läggas på gruppspelet, allt annat vore konstigt.
Lottningen blir väldigt intressant, men hur man än vrider och vänder på det kommer inte många att se Malmö FF som något större hot. Det är kanske Malmös allra största fördel, fråga bara RB Salzburg och Celtic, deras känsla är något helt annat.
