• Publicerat 22 september, 2015
  • Skrivet av Gustav Gelin
  • 0 Kommentarer

Den 6 november 2013 klev Nanne Bergstand och Mats Jingblad in på Nya Söderstadion och presenterades som ny tränare respektive sportchef i Hammarby Fotboll. Sedan dess, i nästan två års tid, har det mesta rullat på ganska bra.
Vi gick raka vägen upp från Superettan. Vi firade med att slå ut Gnaget ur cupen och vinna det historiska första derbyt mot Dif på Nya Söderstadion. Vi inledde Allsvenskan riktigt bra, hamnade i en svacka, men kom tillbaka åtminstone tillfälligt igen, för att sedan börja halka efter allt mer både sett till spelet och resultaten.

Just nu har vi bara två poäng ner till kvalplats och läget är för första gången på länge minst sagt allvarligt.
På söndag väntar ett ångestfyllt hemmaderby mot AIK, men redan i morgon möter vi Gefle. En klassisk mardrömsmotståndare, ett av de där gudsförgätna lagen som vi på pappret borde slå, men alltid haft svårt för. En av de där klubbarna som vi supportrar aldrig riktigt tar på allvar, ett osexigt brödgäng från en håla längs E4:an norrut. Ett icke-lag, för att använda den gode Jabbes gamla uttryck.
Jag hoppas vid Nacka och Svenne Berka i himlen att inte spelarna ens funderar en hundradels sekund i de banorna. Det finns ju inte direkt utrymme för någon underskattning mot ett lag som dels ligger åtta poäng och fyra placeringar före oss i tabellen och som dels är inne på sin elfte raka allsvenska säsong. Det är bara att inse att Gefle IF år 2015 är ett både bättre och mer etablerat fotbollslag än Hammarby IF, vare sig vi vill eller inte.

***
Med det sagt. Vi har naturligtvis fortfarande en bra chans att vinna. Vi har naturligtvis fortfarande allt i egna händer.
Men för att lyckas krävs det fokus av spelarna och stöd av oss i publiken.
Vi måste fortsätta vallfärda till Nya Söderstadion för att sjunga, skrika och heja fram vårt lag .
Oavsett om vi står på kortsidan eller långsidan. Oavsett om vi sitter på familjeläkaren eller vip-hyllan. Oavsett om vi är för eller emot bengaler. Oavsett om vi anser att en banderoll som välkomnar flyktingar är politisk eller inte. Oavsett om vi anser att Nanne har tagit ut fel kille på mittfältet nu igen.
Oavsett allt detta så är vi ju faktiskt Hammarbyiter allihop. Och är det något som en Hammarbyit är känd för så är det aldrig någonsin i hela livet svika sin förening. Att alltid gå på match, att alltid fortsätta sjunga och kämpa för att det ska gå vägen. Att aldrig nånsin ge upp.

Så ta med dig morsan, farsan, brorsan, syrran, grannen, kollegorna, krogpolarna och några glada gamänger som du bara råkade hitta på gatan och KOM TILL NYA SÖDERSTADION!

Vi ses i morgon, kämpa Hammarby!

Forza Bajen!

Gustav Gelin


"Har skrikit mig hes på Söderstadion sen 1983. Ser Hammarby borta som hemma och är en obotlig romantiker. Anser att supportrar får sporten att leva och att en schysst glidtackling är det vackraste som finns."

Twitter: @gustavgelin
Mejl: gustav.gelin@fotbolldirekt.se