• Publicerat 29 september, 2014
  • Skrivet av Gustav Gelin
  • 0 Kommentarer

Ängelholm, Ängelholm. Ständigt detta Ängelholm.
Vi inledde vår Superettan-sejour en aprildag 2010 med att åka vår allra första DLN121 Travel-bussresa ner till Ängelholms IP. Linus Hallenius gjorde två mål, men vi förlorade ändå, såklart.
2011 mötte vi Ängelholms FF borta i sista omgången. De spelade för allsvenskt avancemang, vi för att undvika ett förödande kval ner till division ett. Sebastian Bojassen gjorde det där existensviktiga målet i matchens allra sista sekunder. Vi stormade planen, grät glädjetårar, kramades och fick hoppa undan från den mest obefogade polishäst-attack jag någonsin upplevt.
2012 borta var väl ingen speciell match direkt, mer än på ett personligt plan eftersom vi av någon outgrundlig anledning fick för oss tillbringa två nätter på hotell i den där gudsförgätna skånska hålan. Och hemmamatchen 2012 var ju återkomsten för en viss Kennedy Bakircioglu.
I juni 2013 spelade vi vår allra sista match på Söderstadion. Ängelholm stod för motståndet.
I våras mötte vi dem i vår första gruppspelsmatch i Svenska Cupen – och målvaktsfantomen Matt Pyzdrowski gjorde sitt livs match, endast i konkurrens med hemmamötet i Superettan någon månad senare.

Och så nu i kväll kom beskedet att Ängelholms kommun inte beviljar ännu ett miljonlån till Ängelholms FF – och att klubben därmed med all sannolikhet kommer försättas i konkurs med omedelbar verkan. Ett styrelsemöte ska hållas i morgon och då lär det beslutet fattas.

Som min vän Peter Tvåmeter sa i telefon tidigare: De här åren 2010-2014 kommer i Bajens historieböcker att kallas ”Ängelholms-perioden”.

***
Då kommer vi till ämnet.
Om Ängelholms FF försätts i konkurs och tas ur spel säger SvFF:s tävlingsbestämmelser tydligt att samtliga deras matcher ska räknas bort. Alla resultaten från de 26 omgångarna ska raderas (inklusive kvällens 1-0-vinst över Syrianska).
Detta innebär i så fall att Hammarby, som förlorat båda mötena med ÄFF, skulle stå kvar på 51 poäng, medan toppkonkurrenterna Ljungskile och GIF Sundsvall, som vunnit sina båda respektive matcher mot ÄFF, skulle få sex poäng mindre vardera.

Det är klart och tydligt i regelboken att så ska ske.
Men detta har fått en massa folk att rasa, så klart. Det ger ju Bajen fördelar och de stackars LSK och GIF nackdelar.
Korrekt så. Men frågan är ju huruvida det är rättvist eller inte.

Ängelholms FF har ju alltså prioriterat att köpa och betala löner till sin spelartrupp i stället för att betala sina skulder (eller rusta upp sin gravt undermåliga arena).
Den där målvakten Matt Pyzdrowski hade man garanterat kunnat få en hyfsad slant för om man sålt honom. Likaså Junes Barny, Sebastian Carlsén, Monday Samuel och Othman El Kabir. Säkert ett gäng till spelare i truppen.
De hade kunnat sälja spons på sina hörnor som Enköping gjorde 2003. De hade kunnat jaga samarbetspartners och investerare och startat supporter-insamlingar och ordnat stödgalor och allt det där som alla andra klubbar i ekonomisk kris tvingats göra i hela historien.

Hammarby var nära konkurs inför säsongen 2001. Då sålde man ut 49% av bolaget till ett amerikanskt storföretag (vars enda egentliga mål var att få driften över vår nya arena tolv år senare, så klart). Det var inte speciellt roligt, men vi höll oss flytande tack vare det och gick och vann SM-guld den hösten.
2010 var vi på ruinens brant igen. Då sålde vi Linus Hallenius till Genoa och lyckades överleva (trots en minst sagt tveksam affär på många andra sätt).
Djurgården har sina investerare som satsar pengar privat. AIK har Agent03 och Svarta Massan och massa andra kreativa sätt att få in pengar. Varenda klubb i Sverige har kämpat sig slutkörda för att klara ekonomin.
Det är fotbollens verklighet.

Ängelholm har säkerligen också slitit hund, gråtit och svettats över att inte få ihop det. Men de har inte lyckats och då tvingas de försättas i konkurs. Så hårt är det.
Hade de sålt alla de där spelarna och sänkt lönerna till division två-nivå redan inför säsongen så hade de kanske klarat av situationen. Men då hade de med största sannolikhet varit för dåliga sportsligt för att hålla sig kvar i Superettan. Och då hade Hammarby med ganska stor sannolikhet vunnit de där sex poängen på helt sportslig väg i stället.
Det borde vara omöjligt att missförstå den logiken.

***
Men oavsett hur det nu blir med Ängelholm så ligger ju faktiskt Hammarby just i detta nu på en allsvensk plats i Superettan. Ändå.
Vi ligger tvåa, en poäng efter Ljungskile och på samma poäng men med väldigt mycket bättre målskillnad än Giffarna.
Det skönaste vore förstås att klara av det här med mer än sex poängs marginal, så att vi slipper allt tjat för all framtid. Även om vi i grunden har rätt, så klart.

Forza Bajen!


Gustav Gelin


"Har skrikit mig hes på Söderstadion sen 1983. Ser Hammarby borta som hemma och är en obotlig romantiker. Anser att supportrar får sporten att leva och att en schysst glidtackling är det vackraste som finns."

Twitter: @gustavgelin
Mejl: gustav.gelin@fotbolldirekt.se