Tack för allt, Max!
I eftermiddags kom beskedet att Max von Schlebrügge inte får förlängt kontrakt med Hammarby.
Kanske är det sportsligt rätt, att vår nya ledning med Nanne & Mats vill och bör sikta framåt med yngre och mer lovande namn för framtiden. Det är nog både förnuftigt och klokt på de flesta sätt.
Men det spelar ingen roll för min del. För vissa spelare är större än andra och då råder inget sunt förnuft eller iskallt strategiskt tänkande. Vissa spelare måste man få älska förbehållslöst bara för det de har gjort i alla år och det de står för i hjärtat.
Under 2000-talet har Bajen haft sex riktigt stora spelarprofiler som jag ser det. Spelare som blivit ikoner, som för alltid kommer finnas kvar i mitt hjärta och som jag kommer tänka på och minnas med glädje för sin inställning, sin kamp, sina personligheter och sina grönvita hjärtan:
Kennedy Bakircioglu, Suleyman Sleyman, Micke Hellström, Petur Marteinson, Björn Runström och Max von Schlebrügge.
Det har bara gått några timmar men jag saknar dig redan i Bajen, Max.
Jag kommer aldrig glömma den berömda tjurrusningen mot Halmstad på Söderstadion, din extrema vinnarskalle i derbyna på Råsunda och den makalösa forceringen sista tio borta mot Örebro i somras. Jag kommer inte heller glömma hur genuint och ärligt trevlig du alltid varit nere på Årsta genom åren, i intervjusammanhang eller bara på vanliga träningar. Alltid med den där lite luriga glimten i ögat och alltid med världens största hjärta.
Tack Max, för 120 seriematcher, 11 mål, flera tusen vunna nickdueller och en livslång respekt.
Forza Bajen!