Ett stort steg på vägen
Foto: Peter Jonsson, Bajen Fans.
En lätt försenad matchrapport eller snarare lite tankar och funderingar kring gårdagens match.
Överlag var det en stabil och positiv insats tycker jag.
2-1 mot TPS Åbo kanske inte säger jättemycket, men spelmässigt så kändes det ännu mer som att det verkligen är ett lag, en enhet, som spelar tillsammans med hyfsat tydliga idéer om hur det ska se ut.
Det känns rent allmänt som att vi har tagit ett steg uppåt på trappen för varje match under denna försäsong, med BP-matchen som givet undantag. Och i går tog vid det sista stora steget för att sätta laget inför seriestarten nästa måndag.
***
Glädjen, den totalt euforiska lyckan, hos Christophe Lallet när han äntligen fick premiärmåla på Söderstadion.
Så här skrev han själv på Twitter strax efter matchen:
Underbart! Vi gör det här tillsammans! Fick göra något idag jag har drömt om hela mitt liv. Tack! Men nu laddar vi om till premiären! Forza
Och långt senare på kvällen träffade jag Lallet och Daniel Theroin på gatan på väg hem från Bajenbrudars fest.
Han var lika glad då, Lallet. Det är ett energinknippe och en glädjespridare som kommer vara ovärderlig i truppen i år tror jag.
I går visade han verkligen vilka kvaliteter han har som fotbollsspelare också. Ständigt löpande längs kanten och ständigt hotande Åbo-försvaret.
***
Tre andra spelare som ska lyftas fram lite extra i går:
Adis “Baggio” Husidic, som gör en ruskigt bra match som bollvinnare och spelfördelare på innermittfältet.
José Monteiro, som verkligen imponerar på högerbacken, är med massor i offensiven och skapar åtminstone tre-fyra bra chanser på egen hand.
Daniel Theorin, som spelar med ett självklart lugn och är en mästare på att alltid stå rätt placerad. Han får allt att se väldigt enkelt ut, vilket i sig kräver ganska hårt arbete.
Givetvis kan man nämna både Castro och Dahl också, men det har jag och alla andra gjort så många gånger redan under de senaste månaderna att det nästan tas för givet att de ska leverera på den här nivån numera.
***
Det var så klart alldeles underbart att äntligen få vara på Söderstadion igen.
Trots isande kyla, snöstorm och därmed också ganska glesa led på läktarna. Bara 2940 personer var på plats, jag gissar att siffran varit nästan dubbelt så hög om vädrets makter hade varit bara aningen trevligare.
Men Söderstadion är ändå vårt hem och när “Platsen i mitt hjärta” spelades först i lurarna i vår webbradiosändning och sedan i högtalarna över hela arenan, då kom gåshuden och kärleken till Hammarby och Söderstadion.
Nu ser vi framåt mot en vecka av förväntningar, förhoppningar och drömmar inför premiären mot Halmstad BK nästa måndag.
Själv åker jag ner till Varberg tidigt i morgon bitti för att gå på Superettans Upptaktsträff.
Kommer garanterat rapportera en del därifrån under morgondagen.
Men först, Hammarby Handboll mot IrstaVästerås i kvalet i Eriksdalshallen klockan 17. Ses där!
Forza Bajen!