Nyasha Mushekwi – numera också en läktarsång. Efter bortamatchen mot MFF i våravslutningen så stämde djurgårdsfansen upp i en härligt repetetivt nyskrivet alster, till melodin av Lasse Holms ”Canneloni Macaroni”: ”Han vill stanna i Djurgårn, resten av sitt liv… ohohohoh… han är ‘Super-mush'” (video på detta har ni HÄR).

Den satte ju sig direkt den där, (Lasse Holm är ju en enda stor hook) och fick oss på redaktionen att tänka på just supportersånger tillägnade spelare, det är ju något fint med det tycker vi.

Och sånt måste ju listas. Men eftersom musik inte är sport (alla som har lite vett och sans vet att Eurovision i första hand är ett spektakel), så tänker vi inte ranka de här sångerna i någon inbördes ordning.

Det är bara ett axplock av sköna hyllningar från fans till spelare. En provkarta av kreativitet och fyndighet – och ett bevis för att man måste vara supermegafixstjärnan i laget, för att låtskrivarna på läktarna ska förära en med en läktarhit. Man kan nå kultstatus också, något det finns gott om exempel på här nedan.

Det finns säkert hundra till vi har missat här, det är som sagt bara ett axplock. Det är bara för er läsare att fylla på med fler höjdare i kommentarsfältet nedan!

Agon Mehmeti, Malmö FF, (melodi; La donna è mobile från Giuseppe Verdis Rigoletto). Text i urval: ”Tunn som en rögad ål, ändå så gör han mål…”

Kom till när Mehmeti slog igenom i MFF 2009. En (bokstavligt talat) klassisk melodi och en både poetisk och dialektal (”rögad”, det är skånska det) text. Fantastisk på alla sätt och vis.

Johan Oremo/Amadou Jawo, Djurgården, (Abba, Voulez vous). ”Oremooo/Jawooo… han gör alla våra mål”.

Oremo gjorde inte alla mål, faktum är att han knappt gjorde några i Djurgården (fyra mål på tre säsonger). Jawo gjorde det förvisso 2013, men numera är det som bekant mest bänk för honom. Fint med en Abba-låt ändå och att Agnetha/Fridas skönsång axlas av främst manliga strupar med, om man ska vara snäll, ”andra” röstkvaliteter.

Sebastian Rajalakso, fd Djurgården, (Cornelis Wreeswijk, Turistens klagan): ”Raj, raj, raj, raj, raj, raj, raj, raj, Rajalakso…”

Efter den enorma målsuccén våren 2008 (när Expressens Mats Olsson på fullaste allvar lanserade Rajalakso som ett namn för den svenska EM-truppen). Härlig gunga-i-armkrok-dänga…

Kenny Pavey, AIK, (Frankie Valli, Can’t Take My Eyes Off You): ”Oh, Kenny Pavey, you are the love of my life, oh, Kenny Pavey, I’ll let you shag my wife!”

Pavey tog ju, trodde vi, farväl av AIK för gott som spelare 2011. Det var gåshudshyllningar där i avskedet på Råsunda mot Häcken, och där och då (det kan han säkert fortfarande) kunde Pavey välja och vraka bland erbjudanden om att bedriva älskog med supportrars fruar.

Mark Mayambela, fd Djurgården, (Ritchie Valens, ”La Bamba”) ”Ma-ma-ma-mayambela…”

Enkel och effektiv. Och inte minst starkt jobbat av en spelare som gjorde så pass lite avtryck på planen att få en egen låt.

Amadaiya Rennie, Hammarby, (2 Unlimited, ”There’s No Limit”): ”Ama-Amadaiya-Amadaiya-Amadaiya Rennie!”

Hörde vi så sent som i går på Gavlevallen. Också härlig i all sin enkelhet, och liksom Mayambela ett bevis för att man inte behöver vara största stjärnan eller ens ordinarie för att få en egen sång.