Vårens lag i Söderettan

Nu närmar vi oss. Efter ett ohälsosamt långt uppehåll är det idag bara sex dagar kvar till dess att serien sparkar igång igen. I den första omgången efter semestern ska vi bland annat få se ett skånederby i form av Kristianstad – Lund, ett streckmöte uppe i Karlstad som möter Norrby, och ett hyperintressant och viktigt möte i Uddevala där serieledarna ÖIS väntar – kanske med en båtlast med supportrar i ryggen.

Men då är då och nu är nu. Uppehållet är fortsatt ett faktum vilket jag ämnar utnyttja med att fortsätta tillbakablickandet över vårsäsongen – denna gång genom att ta ut vårens lag, med de spelare som varit bäst och utmärkt sig mest. Hissa eller dissa gärna detta lag, som varit oerhört svåruttaget, ty det finns många om budet.

MÅLVAKT: OTTO MARTLER (LUND)

Målvaktsposition var dock lätt att tillsätta. Otto Martler har varit fullständigt magnifik säsongen igenom och är en av de största faktorerna till att Lund ligger där de ligger. Åtta hållna nollor och blott nio insläppta mål på 14 matcher talar sitt tydliga språk; Martler har varit seriens bästa målvakt. Styr sin backlinje föredömligt och varvar skickligt luftspel med reflex- och straffräddningar. Släppte inte in ett enda mål de första 512 minuterna av säsongen…

HÖGERBACK: FRITIOF BJÖRKÉN (LUND)

Vi fortsätter att plocka spelare från Lund, för där gömmer sig en högerback som imponerat väldeliga. Fjolåret spolierades av skada men i år, när Martin Rudolfsson samtidigt lämnade för Landskrona, såg Björkén sin chans – och tog den. 21-åringen har varit ordinarie och är kanske den som imponerat mest i skåningarnas solida backlinje. Kvick, följsam och duktig en mot en. Dessutom inte oäven offensivt efter att tidigare i karriären ha spelat en del mittfältare.

MITTBACK: ROBIN JONSSON (ÖIS)

Glöm den där artisten från Göteborg – Robin Jonsson är den riktige Kapten Röd. Tillbaka i ÖIS efter en ettårig utflykt till Ljungskile har Jonsson tillsammans med David Leinar utgjort ett solitt mittbackspar där Jonsson varit den som utmärkt sig mest. Oerhört brytnings- och positionssäker med stötbrytningar som är rent gudomliga. Gör aldrig en dålig match och har i år dessutom mäktat med två stycken mål på fasta situationer.

MITTBACK: SÖREN FERM (ODDEVOLD)

190 centimeter långe Sören Ferm är en mittback av den gamla skolan, där fysiken och huvudspelet är i fokus. Och gör man det så här bra räcker ju det en bra bit. Styr och ställer med ackuratess i defensiven och släpper inte många motståndare förbi sig. En klippa i det bohuslänska försvaret som endast släppt in 13 stycken mål trots en lite svajig säsong i helhet.

VÄNSTERBACK: ADAM ROSÉN (SKÖVDE)

Seriens överraskning hittills heter Skövde, som parkerar på en femteplats med häng uppåt. Bakåt heter generalen Adam Rosén som för det mesta agerar mittback men också är funktionell som ytterback. Stor och stark (190 cm, 89 kg) vilket gör honom svårpasserad och stark i luften, men Rosén besitter också en känslig vänsterfot. Av den anledningen är Rosén förste straffskytt i laget vilket han fått demonstrera tre gånger redan, och det tillsammans med två övriga mål tar honom upp i intern skytteligaledning. Inte illa för en 22-årig back.

DEFENSIV MITTFÄLTARE: JOHAN ROXSTRÖM (SYLVIA)

Med nummer 10 på ryggen och lagkaptensbindeln på armen leder den förre detta pojklandslagsspelaren Johan Roxström sitt Sylvia med den äran från en central mittfältsposition. Löpvillig och stark är han nyttig i defensiven, och med sitt fina tillslag på bollen utgör han också ett hot offensivt. Förste straffskytt i laget och tar också de flesta frisparkar vilket gör att han efter dansken Borgvardt är den målfarligaste spelaren i laget – sex stycken hittills. Stabil så det förslår och definitivt en av seriens bästa mittfältare.

DEFENSIV MITTFÄLTARE: SEBASTIAN JOHANSSON (ÖIS)

Valet stod mellan Sebastian och Lunds Robin Andersson. Till slut fällde mitt ÖIS-hjärta avgörandet. I match efter match, i 90 minuter plus tilläggstid, står Seb stadigt likt en klippa och är en essentiell del i ÖIS spel. Ett rivjärn i defensiven och en mellanstation i uppspelsfasen, hela tiden spelbar. Har utvecklat passningsspelet markant på äldre dagar och är numer så mycket mer än en städgumma. Professionell inställning både på och utanför planen och helt enkelt en förbannat duktig spelare.

HÖGERMITTFÄLTARE: STEFAN ILIC (LUND)

I avsaknaden av en högklassig anfallare ligger stort offensivt ansvar i Lund på mittfältarna. Tur då att det kryllar av kvalitet där – inte minst i form av Stefan Ilic. Från sin kantposition hotar han försvararna konstant med sin speed, teknik och oförutsägbarhet. Dessutom målfarlig: fem stycken baljor under våren vittnar om en Ilic med många kvalitéer. Irrationell spelartyp som kan skapa chanser ur väldigt lite, och som därför väckt intresse från klubbar högre upp i systemet.

OFFENSIV MITTFÄLTARE: ERIK SVENSSON (UTSIKTEN)

En liten skräll i elvan måhända, men ex-ÖIS:aren Svensson har imponerat gruvliga på mig. Bär mycket av Utsiktens anfallsspel på sina axlar vilket också märks i skytteligan där han ligger på en fjärdeplats med sju stycken mål. Är relativt allround: snabb och vass i djupled, har en bra blick för spelet och en fin vänsterfot. Presterar oavsett om han tas ut som anfallare eller offensiv mittfältare, antingen centralt eller på en kant.

VÄNSTERMITTFÄLTARE: PELLE ÖDLUND (GAUTHIOD)

Jahaja, hur många hade koll på Pelle Ödlund inför säsongen? Eller ens Gauthiod? Inte jag i varje fall. Nykomlingen Gauthiod har placerat sig förhållandevis komfortabelt över strecket och en anledning till det, en offensiv sådan, är Pelle Ödlund. Kan spela både anfallare och mittfältare – bidrar oavsett position med fin spelförståelse, precist passningsspel och ett vasst skott. Belönades för sin imponerande vår med ett provspel hos självaste Borussia Dortmund. Det ni!

ANFALLARE: JOHAN PATRIKSSON (ODDEVOLD)

14 mål på 13 matcher varav två hattrick. 61 % av Oddevolds totala målskörd. Siffror som är fullständigt makalösa – siffror som gör Johan Patriksson till denna elvas mest självklara spelare. Ska Oddevold lyckas i höst måste Patriksson fortsätta att producera. Märks inte alltid i själva spelet, men när bollen spelas in i straffområdet är han mördande giftig. Har många verktyg i avslutslådan och är därför svår att hantera för motståndarna.

BÄNK: Mirza Selimovic (mv, Kristianstad), Linus Johansson (mb, Kristianstad), Gustav Granqvist (mb, Oddevold), Kamal Mustafa (ymf, Qviding), Robin Andersson (mf, Lund), Allan Borgvardt (anf, Sylvia), Emil Karlsson (anf, ÖIS)

Så, där har ni mitt lag. Jag räknar kallt med att många av er inte håller med mig och anser att jag missat spelare. Det har jag säkert också. Vem/vilka enligt er?

//Andreas Kristensson (twitter)

Kristensson
soderettan@fotbolldirekt.se