Foto: Bildbyrån

Hur säkert är det att gå på allsvensk fotboll? I dagarna har säkerhetsfrågan diskuterats bland förbundsrepresentanter och polis. Statistik på incidenter och ordningsstörningar finns för de senaste tre åren, och läget är bättre i Sverige än i övriga Europa – det säger Per Eliasson som är ordförande för förbundets och Sef:s säkerhetsgrupp.
– I en jämförelse med Europa så ligger vi i Sverige bättre till säkerhetsmässigt, säger Eliasson till FotbollDirekt.se.

Säkerheten på de allsvenska arenorna och hur säkert det är att gå på match diskuteras ständigt. Speciellt när incidenter sker som vid IFK Göteborg-Gais nyligen så poppar frågan upp, i såväl traditionell som social media.

Hur det ser ut statistiskt? Händer det fler allvarliga saker på läktarna nu än för några år sedan, eller har det tvärtom blivit lugnare?

En som har siffrorna svart på vitt är Per Eliasson. Han är ansvarig för matchdelegater och ordförande för förbundts och Sef:s säkerhetsgrupp. Han är även chef för granskningsgruppen.

I dagarna har det varit dragningar kring säkerhetsläget i allsvenskan och superettan med förbundet, Sef, klubbrepresentanter och polisen. Och där har han presenterat sina siffror.

Statistiken i detalj vill han emellertid dela med sig av, bara de övergripande trenderna.

– Vi har en omfattande statistik på det här. Men det är mer för internt bruk, vi släpper inte den. Det är egentligen ingen hemlig statistik så sett. Men kommer den ut i sin helhet så kan den kan misstolkas och användas på fel sätt, säger Eliasson till FotbollDirekt.se.

– Det är först och främst viktigt att klargöra vad som ska definieras som ordningsstörningar. Det som sker utanför arenan, det som sker innan eller efter matchstart… det är viktigt att vi har en tydlig avgränsning. Inkastade föremål, politiska banderoller etc… är det att betrakta som ordningsstörning?

– Vi har valt att dela upp statistiken i två större delar, där pyroteknik är en egen del. Ett inhopp innanför de röda skyltarna, alltså att någon tar sig in på planen från läktarna, det är en ordningsstörning. Till exempel. Det är ett regelbrott och även ett lagbrott. Även inkastade föremål. Men för att pyroteknik inte ska drunkna i den samlade statistiken så skiljer vi på ordningsstörningar och pyroteknik. Sedan tittar vi på allt som är arenarelaterat, om det finns brister i föreningarnas arenasäkerhet. Men på dagens arenor så är det i stort inga sådana problem alls, det är mer att någon resultattavla inte funkar eller att ljudet inte funkar.

2016 ändrades regelverket, klubbarna skulle inte bötfällas för enskilda åskådares illgärningar på läktarna utan istället stöttas i sitt säkerhetsarbete. Och sedan dess har man fört statistik på pyroteknik och ordningsstörningar på arenorna.

– Vi har inte följt det så här metodiskt innan det. När vi bytte från strikt ansvar till oaktsamhetsansvar… vi följde det inte på det viset. Då var det mer att domen kom direkt efter varje match där det hände något. I och med att föreningarna alltid straffades om något hände på läktarna.

– Sedan kan man förstås föra egen statistik. Du kan se tydligt att det är en bränning på ett derby exempelvis. Men om det är 35 eller 45 bengaler, det kan varken du eller jag avgöra med blotta ögat. Därför ska man vara försiktig med att säga att ”så här många gör det på AIK:s matcher”, eller ”så här många gör det på Örebros matcher” Vi för in de här siffrorna från matchdelegatrapporterna som kommer in från varje match.

De här tre åren ni har fått in siffror, vad kan man säga om trenden?

– Nivån från 2016, 2017 och 2018, den ligger i paritet. De senaste tre åren så ligger det ganska konstant egentligen, det går varken uppåt eller neråt.

– Den typen av ordningsstörningar vi definierar, enligt vårt regelsystem, den ligger ganska konstant. Något år kan vi se en ökning i antal inkastade föremål, något år har vi kanske fler inhopp. Sker någonting i stor omfattning under en enskild match så kan det räcka för att driva upp statistiken för hela året för just den typen av ordningsstörning.

Vad gäller pyroteknik ser det i stort sett likadant ut:

– Antalet pyrotekniska pjäser ligger i paritet, det är ganska konstant. Däremot ser vi det i fler matcher. Vi har många matcher där det tänds någon enskild pjäs och sedan blir det inte mer än så. Så det är alltså ungefär samma antal pjäser fördelade på fler matcher.

Skulle du säga att det är säkert att gå på en match i allsvenskan eller superettan i dag?

– Ja, säkerheten idag är bra. På alla de matcher vi spelar, jämför vi med Europa… i övriga Europa har man en ökning. Vi har inte en ökning på det viset. Däremot är ju ordningsstörningar inte bra, och pyroteknik är förbjudet. Det ska vi vara tydliga med. Men i en jämförelse med Europa så ligger vi bättre till säkerhetsmässigt.

När du säger jämfört med Europa, är det alla länder sammantaget? Man antar att det finns enskilda länder där man tagit till åtgärder som gör evenemangen säkrare?

– Vi tittar på Uefas statistik sammantaget. Sedan finns det enskilda ligor som har vänt trendbrott. Det kan finnas andra lagstiftningar som påverkar. Vi har den svenska lagen att förhålla oss till.

– Vissa länder tillämpar tillträdesförbud, exempelvis att om du begått lagbrott på arenan så är du portad, du får inte befinna dig närmare än tre kilometer från arenan under tre timmar innan och efter match, du måste anmäla dig hos polisen matchdag. Till exempel. Varje liga har sitt eget lands lagstiftning att följa. Men vi jämför oss inte med enskilda länder, utan tittar på trender i Europa. Och där ligger vi relativt konstant, medan vi kan se en ökning i övriga Europa.

I dagarna fick ett utspel av polischefen Erik Nord medieuppmärksamhet. Nord, som är polischef i Storgöteborg, pratade i Göteborgsposten om att ta till åtgärder för att få bort ordningsstörningar på läktarna. Drastiska åtgärder – för att undvika incidenter som den i IFK Göteborg-Gais så bör man endast ha sittplats och biljetterna ska även vara personliga, ansåg Nord.

– Han var inte med på de här dragningarna vi har haft nu i dagarna. Jag har bara skummat igenom det i media, fått med mig det övergripande. Att han vill ta bort ståplats och att han vill införa personliga biljetter. Men de frågorna diskuterades inte här, vi pratar bara utifrån den lagstiftning vi har. Ska sådana saker drivas igenom behöver vi en annan lagstiftning. Så jag har ingen åsikt om det.

Egna initiativ som fått effekt oaktat lagstiftningen finns dock enligt Eliasson – antalet bangers är färre på arenorna nu. Ett nytt direktiv kring hur man ska agera vid bangers på arenorna togs fram 2016, och det har gett effekt säger han.

– Det hade vi ganska stora problem med för några år sedan. Vi har i princip fått bort det. De sista åren har vi inte haft mer än tre-fyra stycken. Bangersdirektivet följer man, det har varit väldigt bra. När någon kastar in bangers nu så gör man ett cooling break; domaren kallar till sig spelarna till mittcirkeln, speakern går ut med att ”smäller det igen så avbryts matchen”.

– Och vi upplever att publiken ställer upp på det här. I fjol hade vi kanske fyra-fem stycken incidenter och de kom i några matcher, det upprepades inte. Det var Säkerhetsgruppen som tog fram det förslaget, och föreningarna accepterade det. Eller accepterade, vi är helt på samma sida kring det här. Alla är eniga om att det ska bort från våra läktare.

I det fortsatta säkerhetsarbetet så kommer man sätta fokus på vissa saker – Eliasson pratar bland annat om s k ‘inhopp”, alltså att personer tar sig in på planen, är en sådan.

– Vi måste jobba vidare med inhopp, egentligen allt som kan få en sportslig konsekvens. Vi vill att matcherna ska avgöras på planen.