• Publicerat 1 januari
  • Skrivet av Redaktionen
  • 0 Kommentarer
Foto: Bildbyrån

Nytt år att vänta – och likaså ny allsvensk säsong. Så här i nyårstider sammanfattar FD:s redaktion allsvenskan 2018. Här med Lennart Sandahl. 

TIO FRÅGOR TILL FOTBOLLDIREKTS LENNART SANDAHL OM DEN ALLSVENSKA SÄSONGEN 2018

AIK SM-guldvinnare. Välförtjänt? Hur imponerad ska man vara av Rikard Norling och dennes manskap? Sportchef Björn Wesström värvade ändå in stjärna efter stjärna i vintras – och kryddade det med en viss Sebastian Larsson i somras.

– AIK:s guld var välförtjänt. Laget släppte in överlägset minst mål (16) och gjorde bara ett mål mindre än tvåan IFK Norrköping. Egentligen blev det ju onödigt spännande i slutet när AIK tappade en hel del onödiga poäng (guldfrossa?), till sist redde man ut stormen med en ganska bekväm seger nere i Kalmar. Visst har man haft seriens bästa trupp tillsammans med Malmö, men det gäller ju att få ihop det också. Organisationen i laget har varit otroligt tydlig, alla spelare och ledare vet exakt vad Norling förväntar sig av just dem. Det har varit en nyckel. Sen tror jag att Goitoms ledarskap på- men framförallt utanför planen har betytt mycket. Min bild är att lagsammanhållningen har varit på topp den här säsongen. Att få in ett superproffs som Sebastian Larsson gjorde inte saken sämre.

Malmö FF svarade för en usel vår – men sedan Uwe Rösler tog över i juni har laget varit rena segermaskinen. Tror du att MFF slagits om guldet om tysken rattat laget redan från start i år?

– Det tror jag absolut. MFF:s vårsäsong saboterade mycket och AIK kunde gå ifrån redan innan serien vände. Sen Rösler kom in i bilden har ju laget knappt förlorat en match och stått för jäkligt imponerande insatser i Europaspelet. Marcus Antonssons intåg har gett laget en extra dimension i djupledsspelet som inte ska underskattas. AIK:s försvarsspel är allsvenskans bästa men frågan är om inte MFF är bättre från mittfältet och uppåt. AIK och MFF är garanterat med och slåss om guldet nästa år också.

Hammarby tippades av många inför säsongen hamna i tabellens mitt, men toppade länge serien. Att de nu miste sin Europaplats, är det ett stort misslyckande?

– Svår fråga. Sett inför säsongen så är en femteplats en stor framgång. Men utifrån att laget ledde serien inför hösten och sedan klappade igenom, så förstår man ju fansens besvikelse. Det känns som att klubbens och spelarnas orutin från att slåss om titlar lyste igenom sista tio matcherna. Men Hammarby har mycket att bygga vidare på, en stabil ekonomi, professionell sportslig ledning och en bra tränare.

På tal om misslyckande, vad säger du om Elfsborg och IFK Göteborg i år? Ska Jimmy Thelin och Poya Asbaghi vara kvar efter att de inte fått spelet att stämma och heller inte uppnådde de förväntade resultaten?

– I mina ögon har båda kommit ganska billigt undan. Samtidigt kostar det mycket att göra sig av med tränare på långa kontrakt. Men i vare sig Elfsborg och IFK Göteborg finns det speciellt mycket att ta med sig och bygga vidare på inför nästa år. Elfsborg är väl inte i lika stort behov av nya spetsspelare, men där har Thelin mycket att bevisa. Han har gjort sig känd för att bygga ett starkt försvarsspel, men det tycker jag inte att Elfsborg haft. Varför spelades allsvenskans kanske bästa en-mot-en-spelare Jebali som centertank? Tålamodet är nog kort ifall Elfsborg inte visar upp någon ljusning i inledningen på nästa års allsvenska.

– Och samma sak i Blåvitt. Till Poyas försvar tycker jag att det var oerhört märkligt att han inte fick välja sin egen assisterande tränare utan att klubben satte Alf Westerberg där. Men, jag kan inte komma på en enda spelare som haft en särskilt stor utveckling under 2018. Nu ska ju Poya få välja en assistent och har ett år i ryggen. Det är inget lätt jobb sett till den dåliga ekonomin och förväntningarna som oundvikligen är stora i en klubb som Blåvitt. Upp till bevis, för tålamodet lär vara kort i vår om det inte ser bättre ut, både spel- och poängmässigt.

Elfsborg och Blåvitt klarade sig kvar i allsvenskan till sist utan problem, för det fanns ju tre andra lag som aldrig riktigt orkade lämna bottenstriden. Att det var de tre nykomlingarna Trelleborg, Dalkurd och Brommapojkarna som åkte ur, är det ett svaghetstecken för superettan? Tror du att vi kommer få se en liknande trend framöver?

– Lönerna har gått upp i allsvenskan och det är ingen skräll att just AIK och Malmö finns med i toppen eftersom de betalar mest pengar till sina spelare. I Dalkurds fall tror jag inte att de hade åkt ur om inte miljardären Kawa Junad tagit sina pengar och dragit. Klubben fick ju sälja sina stjärnor under sommaren för att överleva. Men i TFF:s och BP:s fall var det ju ingen skräll att de skulle ligga i botten. Jag är ganska svart och vit där. Klubbarna som betalar minst i löner kommer förr eller senare åka ur, så det handlar om att komma upp i omsättning för att hålla sig kvar i allsvenskan över tid.

Ett lag som hade en något märklig säsong var Djurgården. Cupguld i våras och Europaspel, men efter uttåget mot Mariupol i början av augusti var känslan att luften gick ur. Håller du med? Vad borde man ha förväntat sig av 2018 års Dif som ändå tappade ett par tunga namn som Kim Källström och Magnus Eriksson?

– Luften gick ur helt klart. Flera faktorer spelade dock in. Att Dif inte fick in någon bra ersättare till skyttekungen Tino Kadewere gjorde att offensiven blev klart mycket sämre. Många ”enkla” mål försvann där. Sen kändes det inte som att stämningen i laget var på topp. Jonas Olsson och Bosse Andersson drog uppenbarligen inte jämnt och det säger väl en del när kaptenen för laget uttalar sig på så sätt. Kerim Mrabti hade nog hoppats på att bli såld under sommaren och kändes inte helt motiverad under hösten. Jag hade Djurgården på en fjärdeplats inför säsongen, men sett till vad som hände under sommaren så är en sjundeplats ändå helt okej. Men det kommer krävas en större satsning till nästa år för att locka tillbaka fansen till Tele2 Arena. Att Hammarby gått om i hierarkin tror jag många supportrar har svårt att leva med.

IFK Norrköping då? De säger ju själva att det snackas för lite om dem – och så är det kanske. Hur mäktig är deras prestation i år? De kampades trots allt om guldet med AIK ända in på målsnöret.

– Det är bara att lyfta på tomteluvan för Jens Gustafsson och IFK Norrköping. Jag tycker att Peking spelat den roligaste fotbollen av topplagen och scoutingen av Arnor Sigurdsson (som såldes till CSKA Moskva för 40 miljoner) var fantastisk. Isak Pettersson i målet har varit bäst i allsvenskan och Simon Thern har fått en nytändning i ny miljö. Peking lockar vassa spelare trots att man inte kan mäta sin storlek med AIK och MFF. ”Totte” Nyman är på väg hem och Alexander Fransson visade sin klass de sista omgångarna. Mycket talar för att Peking slutar minst topp 4 nästa år också.

Paulinho vann allsvenskans skytteliga och utsågs även till årets MVP på Allsvenskans Stora Pris. Är han ligans bästa spelare eller vem skulle du vilja lista där?

– Bästa spelare är ju svårt att sätta i och med att positionerna skiljer sig så. Men Paulinho och Linus Hallenius slog med rätta om titeln som bästa forward, MVP hade jag nog gett till Hallenius som bar Sundsvall på sina axlar och bidrar starkt både i anfall och försvar. Seriens bästa spelare alla kategorier tycker jag dock att Kristoffer Olsson varit. Hög lägstanivå, problemlösare och topprestationer som varit långt över allsvensk nivå. Landskampen mot Ryssland visade prov på det om inte annat. Saman Ghoddos får ett hederspris, men eftersom han försvann i somras så är Olsson mitt rätt så självklara val som bäst i serien.

Största floppen/besvikelsen i allsvenskan 2018, vem eller vilka är det?

– För mig är det ändå IFK Göteborg. Alla visste att det var ett ombyggnadsår men att det skulle vara så mycket internt tjafs kring Mats Grens roll som sportchef, dåligt ekonomiskt resultat och ett sportsligt år på tomgång är under all kritik. Som sagt, ett par unga spelare har fått chansen och det är alltid bra, men i övrigt tycker jag varken klubbens spelare eller spel ute på planen tagit något kliv framåt.

– Det enda som hållit hög nivå i klubben den här säsongen, det är supportrarna, som slutit upp i ur och skur för att stötta klubben. Men ett bättre allsvenskt bottenår så hade 30 poäng kanske inte räckt för att hålla sig kvar eller åtminstone betytt negativt kval.

Vi ska inte avsluta på negativt manér, utan nu vill jag bara höra vad du tycker var den största höjdpunkten i årets allsvenska?

– Svårt att välja en enskild. Hyllningen av Kennedy var fantastiskt med det heltäckande tifot. GIF Sundsvalls ”tiki-taka” förvånade nog alla. Jag tycker att inramningen på ett fullsatt Friends arena när William Eskelinen sköt upp guldfesten för AIK var häftig. Och att Nils-Eric Johansson fick lyfta Lennart Johanssons pokal – med 89-årige Lennart Johansson på plats – var en på alla sätt värdig avslutning på säsongen.