STOCKHOLM. I tider av osäkerhet kring Djurgården så står det klart att Erik Johansson, 29, kommer vara en viktig del av klubbens framtid. I en lång intervju med FD berättar han om den första tiden i blåränderna. Om kritiken och vad han tänker kring hårda ord från läktarna, vikten av en stark avslutning på säsongen, kändislivet och att han gärna tar över lagkaptensbindeln i framtiden.
– Tyvärr så har man blivit lite avtrubbad och nästan förväntar sig att höra olika saker om man inte vinner matcher, säger han till FotbollDirekt.se inför söndagens Stockholmsderby mot AIK.

Djurgårdens höstsäsong har inte blivit den som klubben hoppats på.

Inför årets sista Stockholmsderby ligger blåränderna på en mindre smickrande åttondeplats i allsvenskan. Chansen på Europaspel nästa säsong är bortblåst (om Dif inte vinner svenska cupen nästa år) och det finns många frågetecken kring flera stjärnor i spelartruppen, Bosse Anderssons och Özcan Melkemichels framtid. Dessutom har vd Henrik Berggren redan meddelat att han slutar för ett jobb på Sef.

Sommarens stjärnförvärv Erik Johansson ser derbyt mot AIK som särskilt viktigt för klubbens arbete inför nästa säsong.

– Det är skitviktigt. Vi behöver avsluta säsongen snyggt för jag tror att det kommer spegla jobbet som görs i vinter och starten på nästa säsong. Det är viktigt att vi får till en schyst avslutning, säger han till FotbollDirekt.se.

Men frågan är om Erik Johansson ens kan spela. Efter succéderbyt som mittfältare mot Hammarby har skadorna avlöst varandra och under tisdagens träning på Kaknäs klev den förre FCK-stjärnan av inför smålagsspelet. Spel på söndag blir en kamp mot klockan.

– Jag har haft problem med mitt knä som svullnat upp. Vi fick tömma det på vätska och sätta in en kortisonspruta. Det har hjälpt skitbra. Vår läkare Håkan (Nyberg) har gjort ett bra jobb och nu har inte mitt knä känts så här bra sen i februari, mars. I mitt huvud så ska jag kunna spela på söndag. Tanken är att jag kör för fullt från och med  torsdag.

Johansson kom tillbaka från en korsbandsskada under våren och hann göra ett par matcher i Danmark innan flytten till Sverige.

– Det är en överbelastning. Grejen är att när det svullnar upp så får man svårigheter att sträcka och böja. Ifall man inte kan koppla på lårmuskeln ordentligt finns en stor risk att dra korsbandet igen.

Du spelade och tränade på naturgräs i FC Köpenhamn (2016-2018). Tror du att bytet till konstgräs har något att göra med skadorna i höst? 

– Jag har funderat en del på det. När man haft en hel karriär där man bara spelat i gräslag så är det så klart en omställning. Jag har aldrig haft problem med ljumsken innan som efter Hammarbymatchen. Sen att jag spelade som central mittfältare ökar ju belastningen som blir en annan än om du spelar mittback.

– Rent spelmässigt tycker jag det gått hyfsat bra på konstgräs. Det går snabbare och är svårare att komma in i press. Det fysiska duellspelet som är en av mina styrkor försvinner en del, men det är bara att anpassa sig.

Med tanke på att du drog korsbandet förra året. Är det något man springer runt och tänker på och oroar sig för att göra igen?

– Nej, det går inte att göra det. Självklart så börjar man tänka på det som nu när knät svullnade upp. Då gäller det att vara försiktig, det var därför vi tömde det och jag fick vila i stället för att chansa. På lång sikt är det mycket bättre än att dra korsbandet igen och missa ett år till.

Erik Johansson lämnade pengarna i Köpenhamn för kärleken i Stockholm. Ett kontrakt på fyra och ett halvt år skrevs och målsättningen var att haka på i den allsvenska toppstriden. Väl här har det inte gått så bra för laget. Men Johansson har – när han inte varit skadad – visat sin kompetens. Nu som innermittfältare och allra främst i derbyt mot Hammarby. En match där han låg bakom alla tre målen när Djurgården viftade bort ett över tio år gammalt derbyspöke (3-1).

Matchens gigant minns tillbaka till sin hittills bästa insats i Djurgårdens tröja.

– Det var så klart otroligt roligt att göra en bra match med tre assist. Speciellt när man inte spelat på mittfältet på länge. Jag grämer mig faktiskt fortfarande att jag inte gjorde mål. Jag hade två lägen där jag borde gjort det bättre.

AIK kan ta ett stort kliv mot guld om Djurgården inte stoppar upp rivalens poängskörd på söndag.

– Det handlar om att vinna matcher och avsluta säsongen snyggt. En säsong som inte blev den vi kanske ville från början. Sen är derbyna viktiga och vi har en bra känsla med oss från derbyt mot Hammarby. AIK har en stark trupp. Ett tydligt spel som fungerat bra för dem i år. Men vi ska nog hitta ett sätt att såra AIK på. Det är ett liknande läge som mot Hammarby där vi är underdog. 

– AIK leder ligan, jagar guld och har mycket att förlora.

Om du spelar så är det på mittfältet?

– Ja, tränarna tyckte att det gick bra mot Hammarby så jag antar det. Jag har en arbetskapacitet som inte utnyttjas som mittback och det vill tränarna få ut av mig. Men jag trivs bra i positionen och egentligen har jag ju spelat mittfältare större delen av min karriär.

Erik Johansson och hans fästmö Carina Berg på Tele2 arena. Foto: Bildbyrån

Landslaget har Johansson redan sagt tack och hej till. Han vill hellre tillbringa sin lediga tid från klubblaget med nära och kära. Och när han lämnade FC Köpenhamn i somras så gav han upp många feta miljoner för att komma närmare sin fästmö, tv-profilen Carina Berg. I ett ekonomiskt perspektiv en usel affär som inte spelade någon roll för Johansson.

– Nej, jag trivs skitbra med livet här i Stockholm. Det är skönt att vara hemma i Sverige igen med vänner och familjen nära. Jag kommer alltid vara tacksam till Ståle (Solbakken, manager i FCK) som förstod min svåra situation.

– Ekonomiskt är det som du säger ett bra hack ner från FCK som jag fick komma överens med om en ekonomisk kompensation för att bryta kontraktet. Men pengar var som sagt ingen drivkraft för att komma hit till Stockholm och Djurgården.

Hur är det att vara känd fotbollsspelare men lika känd för att vara ett kändispar med Carina Berg. Hänger det paparazzis utanför lägenheten?

– Haha, nej det är inte mycket sånt. Absolut inte. Vi har en hyfsat bra relation med de flesta medierna så det hålls på en ganska bra nivå. Det är inte många övertramp. Mitt privatliv håller jag annars helst för mig själv och pratar inte gärna om det.

Men du måste ändå leva med att svara på frågor om ert kommande bröllop och liknande. Det är det nog inte många av dina lagkamrater som får göra?

– Nej, precis. Men sånt hade jag ju helst hållit innanför min väst så att säga. Jag tycker inte att det borde vara så intressant att läsa om ändå.

Vilka hänger du med i laget?

– Jag har hängt en del med (Jacob) Une Larsson, Kerim (Mrabti), Jonathan (Augustinsson) och Jonas Olsson. Vi är ett gäng som lägger sina lediga dagar som att åka ut och fiska. Det är ett jäkligt najs sätt att umgås på.

Hellre fiska än att sitta hemma och spela Fifa? 

– Verkligen! Då är jag mycket hellre ute i naturen. Det var jättelängesen jag spelade. Nyligen fick alla i laget varsitt ex av det nya Fifaspelet, man får ett sånt varje år, och jag gav bort det till vår fyskille. Det säger väl en del om mitt intresse för tv-spel, haha.

Jag såg på ditt instagramkonto att du verkar gilla naturliv och resor. Har du något restips? 

– Björnriket! Det ligger nära Vemdalen. Jag har ett hus där uppe och tycker det är så jäkla härligt där uppe. Jag har varit där mycket och det är fantastiskt nu på hösten. Det är helt tyst, som att slå lock på öronen, och naturen är jäkligt fin. Man ska utnyttja de svenska fjällen mer för det är otroligt vackert.

 

Sen Johanssons ankomst i somras har kritiken mot klubbledningen och sportchefen Bosse Andersson ökat. Dels för de sportsliga resultaten men även genom lagkaptenen Jonas Olsson som öppet kritiserat transferarbetet och avsaknaden av ett anfallsalternativ till Aliou Badji. Hur är stämningen på Kaknäs egentligen?

– Det är klart att när man förlorat matcher så är humöret lite lägre. Men jag tycker att vi har en grupp som jobbar igenom det på ett bra sätt och som finner en väg att gå vidare ganska snabbt. Det är sjukt viktigt.

Men ni hade väl hellre satt er i en position att ha något att spela för?

– Absolut är det så. När man väl förlorar eller tappar poäng i viktiga matcher så gäller det att hålla humöret uppe här inne i gruppen. Det får komma hur mycket hat och skit som helst utifrån men gruppen måste vara tajt och jobba mot ett mål.

Hur tycker du att mottagandet från fansen varit sen du kom?

– Det är en föreningen med en stark supporterkultur. Det är en häftig känsla att spela inför de här läktarna i många matcher. Sen är det upp och ner, folk är besvikna för att det inte går som de vill. Då är det inga muntra ord man får höra på arenan. Men tyvärr så har man blivit lite avtrubbad och nästan förväntar sig att höra olika saker om man inte vinner matcher. Men merparten av alla på läktarna står för en bra supporterkultur och vi har fått bra uppbackning i många matcher.

Har du förståelse för folks besvikelse och missnöje med tanke på all tid och pengar som de lägger ner på er, eller tänker du mer att det bara är fotboll och att folk överreagerar?

– Det är svårt det där. Egentligen tycker jag att det är en ganska bisarr värld. Jag har pratat om det med min fästmö. Hade orden vi får höra ropats på hennes arbetsplats så hade det slutat med polisanmälan och stora rubriker. Någonstans är det accepterat inom fotbollen att man kan behandla spelare lite hur som helst. Men det är en kultur som är starkt rotad i mycket. Det är svårt att ändra på det, säger han och fortsätter:

– Och jag har väl ingen lösning på det. Man förstår ju att det blir mycket känslor när man lägger sin själ i en förening och jag förstår frustrationen. Men det är i med- och motgång som är att vara supporter. Där kan jag tycka att vissa har en sned uppfattning ibland.

Du måste vara van med det från FC Köpenhamn?

– Ja, absolut. Under tiden jag spelade så vann vi visserligen det mesta. Men året jag var skadad var vi inte ens nära guldet och då var det absolut inga muntra ord. Allt är lätt när man vinner hela tiden och det går bra. Kan man bygga en supporterkultur som, även när det går dåligt, och man har tre-fyra matcher utan poäng ändå trummar på så är det något att sträva mot.

Hur tänker du kring de låga publiksiffrorna i höst?

– Men det fattar jag. Det handlar om att spela en attraktiv fotboll och att vinna matcher för att locka folk. Där har vi misslyckats och det ligger inte på fansen. Vi spelar en för dålig fotboll om vi inte lockar publik. Så är det bara.

Bosse Andersson sa nyligen i DN att Jonas Olsson inte blev glad när du värvades, då med tanke på att han tyckte att klubben behövde förstärka anfallet och inte försvaret. Hur tänker du kring det uttalandet?

– Nej, men det är inget jag märkt av. Jag och Jonas är bra vänner.

Inga stämplingar…

– Nej, absolut inte. Vi har inga problem med varandra alls.

Kan du förstå vad han menade med tanke på att ni är rätt tunna framåt?

– Jo, precis men det är ju ett långsiktigt tänk med att få in mig. Jag ska vara en långsiktig lösning och det är ju så Bosse har tänkt.

Andreas Isaksson lägger av efter säsongen och en del tyder på att Jonas Olsson också gör det. Enligt FD:s uppgifter har han inte erbjudits nytt kontrakt. Johansson, som fyller 30 i december, har avtal i fyra säsonger till och berättar att han är beredd att ta mer plats både på och utanför planen.

– Det kommer jag absolut kunna göra. Jag har snart varit här i ett halvår och börjar komma in i laget och hur klubben fungerar. Då kan börja lägga mer ansvar på sina axlar.

Du är inte den som står och skriker på planen?

– Nej, inte så verbal utan jag är nog mer detaljerad och kommer med individuell feedback till mina lagkamrater i stället.

Att du hade hög status i FCK märktes på Ståles uttalanden om att det var en tung förlust att tappa dig.  

– Ja, där var jag absolut en ledartyp och var kapten i ett gäng matcher. Ståle hade nog en plan för att ha mig som kapten framöver. Jag hade definitivt en roll som ledare i laget men utan att jag var den som skrek och höll på. När jag ledar så leder jag på ett annat sätt.

Skulle du vilja ta över som kapten i Djurgården framöver?

– Att vara kapten är alltid en ära. Jag hade absolut velat bli kapten i Djurgården.

Är det till och med mål som du har?

– Ja, men det måste jag nog säga. När man är i min ålder, har min roll och med den erfarenheten som jag har så känns det ganska naturligt att tänka att det kanske blir så.

Hur gärna skulle du vilja sänka AIK på söndag?

– Att gå ut och göra ett bra derby igen, kanske med ett mål eller en assist på kontot, hade varit trevligt. Men att bara att få gå ut och spela ett derby igen är något jag verkligen längtar till.