Foto: Bildbyrån

Säsongen 2020 får klubbarna i allsvenskan och superettan helt andra ekonomiska resurser. Det nya tv-avtalet kommer enligt uppgift ge runt 550 miljoner per år, och ett nytt spelavtal ytterligare 150 miljoner. Med en rad andra nya sponsorer som anslutit ger det upp mot 750 miljoner/år, en tredubbling mot tidigare nivåer. Redan nu diskuterar klubbarna i Sef hur man ska använda pengarna.
– Självklart kommer sporten få lejonparten, men ingen utveckling sker om man lägger alla pengarna på spelarlöner enbart, utan det fanns en stor enighet bland klubbarna i att man bör satsa på klubbutveckling också, säger Sef:s generalsekreterare Mats Enquist till FotbollDirekt.se.

Discovery Networks Sweden börjar sända allsvenskan från och med 2020, och det nya tv-avtalet som slöts i början av året kommer enligt uppgift att ge klubbarna cirka 550 miljoner kronor/år, att jämföra med det nuvarande avtalet som ger 230 miljoner/år.

Dessutom byter man Svenska Spel mot Unibet och ett sponsoravtal värt 900 miljoner över sex år från 2020.

De nya tv- och sponsoravtalen börjar alltså gälla nästnästa säsong, och det innebär förstås helt nya möjligheter för klubbarna ekonomiskt. Vid Sef:s medlemsmöte förra veckan så var det en av huvudpunkterna – redan nu börjar man diskutera det som väntar 2020, och diskussionen gick kring hur pengarna ska användas klokast.

– Vi pratade mycket utvecklingsfrågor. Vi hade ett utvecklingsprojekt på Sef att försöka dubbla intäkterna. Nu har vi tredubblat intäkterna. Vi går från cirka 250 miljoner i omsättning till cirka 750 miljoner 2020, säger Sef:s generalsekreterare Mats Enquist.

– Vi har haft det här på agendan ganska länge, vår uppgift är att titta långt framåt. Därför initierade vi diskussionerna redan nu, och klubbarna var väldigt engagerade i diskussionerna. Alla klubbar är lite spända på hur det ska bli 2020. Vi diskuterade mycket hur man ska använda pengarna. Ingen utveckling sker om man kastar alla pengarna på spelarlöner enbart, utan det fanns en stor enighet i att man även bör investera i klubbutveckling också.

Att en hel del ändå kommer gå till att stärka klubbarna sportsligt är ofrånkomligt, säger Enquist. Men han understryker också att det finns en stor medvetenhet bland klubbarna kring att den ”nyrika” situationen också leder till utmaningar.

– Tidigare när det kommit ut nya pengar så har de pengarna ganska snabbt gått rakt in i spelartrupper. Att bara kasta in det snabbt i trupperna, det flyttar inte fram våra positioner ytterligare.

– Jag tror det var Kim Bergstand (Sirius tränare) som sade, att det är livsfarligt om sporten sticker iväg för långt från kontoret. För då är risken stor att det går åt skogen om sporten inte presterar lika bra ett år, då faller allt snabbt. Vi har identifierat den risken, och det har klubbarna också gjort.

Varumärkesexperten Niklas Turner Olovzon sade i en intervju med FotbollDirekt 2014, att han tyckte klubbarna borde gå mycket hårdare in för att stärka sitt kansli. Att ge marknadschefen i en klubb högre lön än vad bänkspelaren i laget har, var ett exempel på hur klubbarna borde prioritera i hans ögon.

– Det är exakt den typen av diskussioner vi haft. Kanske inte just specifikt att man ska dubbla marknadschefens lön, men att klubbarna har insett att hur viktigt det är att skapa en relation lokalt. Den bästa investeringen vi kan göra är i varumärke och image. Så jag kan bara ge honom rätt. Men i slutändan är det alltid klubbarna som avgör själva.

Kan klubbarna öronmärka pengar fritt till olika projekt?

– Ja, det är helt upp till klubbarna hur man vill fördela kakan. Sef-budgeten består av tre delar. En bit går till kostnader för Sef-kansliet; löner, resor, hyror. Det är den minsta delen. Sedan är en del ligaprojekt, till exempel Tipselit med akademier, certifiering, vi har vårt IT-projekt. Där bestämmer klubbarna och/eller våra partners att vi ska sätta av pengar för de här ändamålen. De största satsningarna har varit Tipselit och IT-projektet. Nu kan även de pengarna hamna hos klubbarna i alla fall, vilket de också gör till viss del. Som med Tipselit, där hamnar de hos klubbarnas akademier.

– Sedan har vi den tredje och överlägset största delen, och det är pengarna till fördelningspotten. De pengarna disponerar varje klubb som den vill.

Med flera klubbar som har det tufft ekonomiskt och kanske till och med riskerar elitlicens så låter det som pengar från himlen med de nya avtalen. Men utgifterna kan förstås snabbt växa sig större i takt med inkomsterna.

– I slutändan är det klubbarna själva som bestämmer på våra medlemsmöten, och vi har medlemsmöte fem gånger per år. Där avgör klubbarna själva hur vi ska fördela pengarna. Det är många olyckskorpar som tror att man kommer ösa iväg de här pengarna lika fort som de kommer in. Men jag känner mig faktiskt rätt hoppfull om att klubbarna kommer att vara kloka i sina vägval, och ta höjd för mer långsiktiga investeringar också.

– Och vi väljer att se det positivt, nummer ett är att vi faktiskt har mycket mer pengar in i svensk elitfotboll inom kort. Det måste ju vara något positivt i grunden. Sedan får väl framtiden utvisa om vi gjorde rätt prioriteringar.