Adnan Maric debuterade nyligen i Premier League-klubben Swansea Citys a-lag. Nu visar det sig att allsvenska klubbar ryckt i mittfältstalangen – förra året visade Hammarby konkret intresse:
– Det stämmer, de ville köpa loss mig. Vi träffades flera gånger men Swansea ville inte släppa mig, avslöjar Maric för FotbollDirekt.se.

Adnan Maric kom fram tidigt i svensk elitfotboll. 2013 värvades han från Gunnilse till Gais a-lag. Då var han bara 15 år gammal, men det blev en större presentation med presskonferens och allt.

Maric gjorde sju matcher i superettan som 16-åring innan han 2014 fick chansen till provspel med Premier League-klubben Swansea City. Det blev kontrakt och spel i klubbens akademi.

Nu efter drygt tre år i klubbens akademi så är han nära att ta sig hela vägen upp till Premier League. I början på februari kom a-lagsdebuten, ett inhopp i FA-cupmatchen mot Notts County.

– Det var fantastiskt, riktigt nice. Jag har varit här i 3,5 år nu, man krigar varje dag. När man då får komma in och debutera med a-laget, få springa in på vår hemmaarena inför fansen, det gör att man känner att det är värt allt slit, säger Maric till FotbollDirekt.se.

Det blev en skön debutmatch för Maric att komma in i. Matchen slutade hela 8-1 till Swansea.

– Ja, det blev en historiskt stor seger, Swansea har aldrig vunnit så stort på hemmaplan. Så det var en riktigt kul match att ha medverkat i. Så det var absolut en bra match att komma in i, ingen tajt match utan vi kunde spela ut. Det var skön stämning på arenan och i laget.

Hade du på känn att du skulle få chansen?

– Nej jag hade ingen aning. Den matchen skulle spelas en tisdag och vi hade lördag, söndag och måndag ledigt. Jag fick ett samtal på lördagen, att ”du ska med och träna på måndag. Det kanske finns en chans att du får vara med på bänken i FA-cupen”. Jag tänkte nog inte mer på det än att det bara är och gå in och köra. Därifrån gick det fort.

Kan man samtidigt känna att man har det stora målet kvar, att Premier League-debuten är den ”riktiga” a-lagsdebuten?

– Ja, det är klart. Premier League är där man vill vara, det är där man vill spela och debutera. Jag är jättetacksam att jag fått debutera i FA-cupen, det var stort. Men det är klart, drömmen är fortfarande att spela i Premier League, med och mot de bästa i världen. Så det är nästa mål.

Swansea har haft en svajig säsong där man länge låg sist i tabellen, och tränaren Paul Clement fick sparken strax före jul. Under nye Carlos Carvalhal har laget börjat plocka poäng och Swansea är nu på 14:e plats, men det är fortfarande bara tre poäng ner till nedflyttningsstrecket.

Innan Swansea har säkrat nytt Premier League-kontrakt så kanske inte är troligt med en ligadebut, resonerar Maric. Om det skulle hända däremot… det återstår åtta ligamatcher och i en avslutning med säkrat PL-kontrakt så kan det öppnas upp:

– Ju tidigare vi säkrar Premier League nästa säsong, ju större är chansen att någon av oss i U23 kan få chansen. När det är så mycket press och så mycket som står på spel så blir det att man spelar de äldre och rutinerade spelarna. Det är logiskt.

– Men vi får se. Det är så pass tajt i Premier League. Sedan jag kom hit så är det här nog den tajtaste säsongen, från plats 10 till 20 är det sjukt tajt. Två-tre segrar till så tror jag vi är säkra.

Tränat med klubbens a-lag har han gjort egentligen hela tiden sedan han kom till Swansea:

– Jag fick träna med a-laget redan första veckan jag var här. Jag har för mig att de kallade upp mig tre dagar efter att jag skrivit på kontraktet, det var kort efter i alla fall. Det blev mycket träning med a-laget när Garry Monk (tidigare a-lagstränare) var här. Han var spelare själv ganska nyligen, en ganska ung tränare och han hade stor förståelse för oss yngre.

– Sedan har det blivit lite mindre beroende på situationen i klubben och hur det gått för laget i Premier League. Hur ofta det blev beror också lite på hur lagens scheman ligger, om vi i U23 har match och när de (a-laget) har match.

Maric inledde i klubbens U18-lag men fick snabbt även spela i U23-laget. I U23-serien kan det även dyka upp a-lagsspelare från Premier League, och tidigt under hans tid klubben fick han sig en rejäl överraskning när Swansea U23 tog emot Arsenal hemma. En mittfältstrio med Tomas Rosicky, Jack Wilshere och Serge Gnabry väntade på andra sidan.

– Jag såg dem kliva in och inspektera planen innan match och tänkte väl att ”de ska väl ändå inte starta allihop”. Sedan när vi klev in till match såg jag att de var ombytta alla tre, då tänkte man att nu ska det bli riktigt kul att spela. Det slutade med att vi vann 2-0 och jag fick en assist i den matchen.

– Så man har mött ganska många som är stora Premier League-spelare nu. Det var mer då i början att man blev lite starstruck, då när man var lite yngre. Nu kanske man kontrollerar sig lite bättre. Man är van vid det vid det här laget, vi träffar våra a-lagsspelare hela tiden på träningsanläggningen och det är hur skön stämning som helst mellan alla.

– Det kanske är att Swansea är en lite mindre Premier League-klubb, det är väldigt familjärt. Jag har aldrig någonsin varit med om att det varit någon a-lagsspelare som varit dryg eller som har sett ner på dig för att du kommer från akademin. Utan det är bara pepp från deras sida, de är jättevälkomnande och kommer med tips på vad man kan göra för att bli bättre och så.

Att ta sig hela vägen från akademi till Premier League-spel är en bedrift i sig. Klubbarna har stora akademier och lägger stora pengar men det är få som passerar nålsögat. För en akademispelare handlar det om att visa framfötterna konstant:

– När jag kom hit så tillhörde jag U18 och U21 som det hette tidigare. Det är inte många i det U18-laget då som är kvar här och spelar i Swansea nu, inte ens U21. Man har sett väldigt många spelare gå andra vägar. Är du i a-laget så är du kontrakterad. Det är okej att göra en dålig träning eller dålig match då.

– Men i akademin så måste du konstant visa upp dig. Varje träning, varje match. Du blir alltid bedömd, de tittar på dig hela tiden, ”är det här en spelare vi ska satsa på? Är han waste of time?” I a-lagen, de kan kasta bort dig när som helst och köpa in någon ny. Det är en tuff miljö och något som egentligen aldrig syns bakom den glamourösa Premier League-fasaden.

Nu är Maric ändå på väg att göra den resan. Med sig i Swansea har han även två andra svenskar i laget i Kristoffer Nordfeldt och Martin Olsson:

– Det underlättar så klart att ha dem här, det blir en annan grej när man snackar samma språk. Olsson har också ju gjort den resa som jag påbörjade, han kom som ung till England och har gått hela vägen från akademispel till Premier League. De har bägge varit med länge och spelat utomlands. Sedan när man kommer från samma land och bor utomlands så blir bandet automatiskt starkare, så blir det ju.

Adnan Maric har flera landskamper för Sverige på ungdomsnivå, och 21 år gammal så är det nu U21-landslagsspel som ligger närmast till hands. Men trots att han a-lagsdebuterat i Swansea så har det varit tyst från landslagsledningen.

– Jag har inte hört någonting från U21-landslaget under den här tiden. Det är klart att man vill vara med där och spela, men det är inget jag går runt och tänker på utan jag har fokus här och att göra det bra i Swansea. Jag vet faktiskt inte om de har koll på mig eller följer mig. De borde väl ha haft lite koll tycker man. Men det kan gå snabbt, Joel Asoro fick debutera i Sunderland och sedan blev han uttagen direkt efter det.

Däremot har han ögonen på sig hos allsvenska klubbar. Enligt uppgifter till FotbollDirekt så har det funnits ett konkret intresse och flera hemliga möten med Hammarby. Dessutom har BP funnits med i bilden. Daniel Majstorovic ville ha loss honom.

Uppgifter som Maric i dag väljer att bekräfta:

– Ja, det stämmer, de har visat intresse och den information jag har i dag så är de fortfarande intresserade men det måste vara rätt tajming för mig och dem att få loss mig. Jag träffade Hammarby här i Swansea och fick ett bra intryck då.
Det var i slutet av förra säsongen här i England, sent förra våren. Då skickade de hit lite folk som var här och tittade på mig. Vi träffades och snackade lite. Deras sportchef Jesper Jansson hade kontakt med min agent, sedan kom deras chefsscout (Mikael Hjelmberg) och träffade mig här. Vi åt middag efter att vi hade vunnit U23-ligan och snackade, de var intresserade av mig och jag var intresserad av dem.

– Även Brommapojkarna var intresserade nu i vintras och jag var sugen på dem, det de bygger nu är jättespännande med Daniel som sportchef och en trupp som kommer överraska. De ville låna mig. Men Swansea sade nej, de ville inte släppa mig.

Vad har du för bild av Hammarby?

– De har fantastiska fans, de är ju kända för sina grymma fans. Det spelar ingen roll om det är ett stort derby eller en match mot ett mindre lag. Fansen fyller arenan och håller deras rygg, oavsett om det går bra eller dåligt.

Fick du möta dem någon gång under din tid i Gais?

– Nej, vi mötte dem i svenska cupen det året, men den veckan var jag borta på samling med pojklandslaget. Så jag missade den matchen vilket var synd. Det är kul att de har koll på mig, man vet aldrig vad som händer i framtiden.

Men just nu är det fokus på Swansea. Kontraktet gäller till sommaren 2020.

När man klarar sig så bra som i den matchen mot Arsenal, då måste man känna att steget till Premier League inte är omöjligt att ta…

– Absolut, man känner varje gång man tränar med a-laget också att ”jag hänger ändå med i tempot”. Man är så nära, non stop. Det krävs lite tur ibland, lite flyt. Någon blir skadad och det öppnar upp sig. Som med Marcus Rashford i United, han fick inte ens starta för dem i U23-ligan och sedan 4-5 månader senare så klev han in och startade för dem på Old Trafford. Det blev sådan skadekris i deras anfall så att de blev tvungen att spela honom, och resten är historia. Det är klart att
sådant är inspirerande.