LÅNG INTERVJU: Dif-talangen öppnar för ovan roll: “Pelle Olsson litar på mig”

SIDE. Jesper Karlström ser sig själv främst som innermittfältare – men fick avsluta fjolårssäsongen på en kant. 20–åringen är öppen för att fortsätta i den aningen ovana rollen.
– Jag tror att jag gör bäst ifrån mig som central mittfältare, men jag vill spela så mycket som möjligt. Om det är som målvakt, yttermittfältare eller vänsterback är inte det primära egentligen, säger han i en lång intervju med FotbollDirekt.se.

Jesper Karlström värvades till Djurgården från Brommapojkarna inför fjolrårssäsongen som ett riktigt lovande namn. Trots att han bara var 19 år hade han redan två säsonger och 41 matcher i allsvenskan med Brommapojkarna bakom sig.

Det blev en hel del spel även under debutåret hos Blåränderna, med 13 starter och 13 inhopp. När vi sätter oss ned för ett samtal på Djurgårdens hotell i turkiska Side, där laget nu är på träningsläger, blir min första fråga om debutsäsongen i Dif blev som han tänkt sig.

– Nja, både och. Man tänker ju alltid att man ska spela så mycket som möjligt, och jag var väl aldrig riktigt någon startspelare även om jag startade 13 matcher. Jag var aldrig självklar. Det var tuff konkurrens. Jag hade räknat med att det skulle vara konkurrens, och jag hade kanske inte räknat med mer speltid, men som sagt vill man alltid spela så mycket som möjligt.

– Men runtomkring med alla lagkamrater var det nästan över förväntan skulle jag säga. Alla runtomkring med tränare och alla som jobbar inom klubben är jättetrevliga och bra människor, så på det sättet var det över förväntan, fortsätter han.

Underlättade det att ni var många nya som kom in i laget förra året?
– Ja, det tror jag säkert att det gjorde. Då är det många som är i samma sits, även om jag kom lite senare är de andra i samma typ av situation, man snackar om samma saker. Men de som var i klubben innan var också jättebra på att öppna upp sig och släppa in en. Det var inga problem.

Sett till att du konkurrerade med spelare som Alexander Faltsetas, Kevin Walker och Kerim Mrabti på innermittfältet, tycker du att det var ett godkänt första år för din del?
– Ja, det får jag väl ändå säga. Helt okej i alla fall. Det var bra konkurrens, och det var inte direkt så att jag utmärkte mig jättemycket. Om jag hade varit helt fantastisk på alla träningar och gjort mål och assist varje gång jag spelat match, då hade jag velat spela mer. Men nu kan jag absolut inte klaga på något, och tycker att jag ändå presterade helt okej, ett godkänt första år.

Hur tycker du att du har utvecklats sedan du kom till Djurgården?
– I och med att det var ett helt nytt spelsätt var man tvungen att komma in i det först. Det tog lite längre tid än jag tänkt mig, men på sommaren kändes det som att jag hade en bra formkurva som pekade uppåt. Sedan kanske den gick ner lite, men det gick bättre i slutet när jag fick spela på kanten, där det ändå gick ganska bra. Lite upp och ner, men godkänt.

Under merparten av säsongen huserade Karlström på Djurgårdens innermittfält när han var på planen. Men i mötet med IFK Göteborg hemma på Tele2 Arena i 28:e omgången valde Pelle Olsson att flytta ut Karlström på högerkanten. En plats han blev kvar på i de två avslutande matcherna av allsvenskan.

– Jag tror att han valde att sätta mig där för att Berntsen var avstängd i matchen mot IFK Göteborg, och vi var någon spelare kort på yttermittfältet. Han tyckte väl att jag gjort det bra på träningarna, och att jag kunde göra ett bra jobb där. Han litar nog på mig i försvarsspelet, att jag kan ligga rätt där, men även att jag kan ta hand om bollen i anfallsspelet.

– Det kändes bra att spela på kanten. Jag gjorde det bra mot Göteborg, och det gjorde att man fick mer självförtroende. Det var skönt för mig själv att visa att jag kan spela på fler positioner.

Kan du tänka dig att fortsätta spela på kanten?
– Ja, jag spelar ju hellre än sitter på bänken. Självklart kan jag tänka mig att konkurrera på den positionen om jag hamnar i den situationen. Jag tror att jag gör bäst ifrån mig som central mittfältare, men jag vill ju spela så mycket som möjligt. Om det är som målvakt, yttermittfältare eller vänsterback, det är inte det primära egentligen.

Vad har du för förväntningar på säsongen 2016?
– Återigen, man vill ju spela så mycket som möjligt. Nu när man känner att man är inne i allt är det naturliga att man vill vara en startspelare och känna sig viktig hela tiden. Man vill utvecklas som spelare och känna att man gör det bra.

Du har redan nu gjort många allsvenska matcher i bagaget men är fortfarande väldigt ung, kan du känna att du står på tröskeln till ett stort genombrott?
– Jag vet inte, jag tänker inte så mycket så. Varje säsong vill man ju att det ska bli typ som det blev för Kerim (Mrabti) i år. Det är klart man vill det, man vill få ut max av sig själv. Men det är väl snarare det som det handlar om, att maxa sin egen prestation. Då tror jag absolut att det kan gå väldigt bra. Men jag tänker inte så mycket på det sättet. Jag försöker mest jobba hårt.

Vad känner du att du främst behöver utveckla för att ta nästa steg?
– Jag skulle nog behöva bli lite mer explosiv. Men samtidigt vill jag också bli bättre på att utnyttja de saker som jag är bra på. Min fysik skulle jag nog kunna utnyttja lite bättre, och mitt passningsspel kan också bli lite mer slipat. Jag gillar att spela vågat, så jag måste våga vara mig själv men kanske vara lite säkrare, inte göra lika många enkla misstag.

I fjol var ni länge med och slogs i toppen, men det blev till slut en sjätteplats. Vad ska man ha för förväntningar på er i år?
– Förra året var väl de flestas förväntningar att vi inte skulle gå så bra som vi gjorde. Så det är jättesvårt att svara på vad man ska förvänta sig i år. Vi har inte det lag som vi hade förra året, vi har fått in några nya och vissa har lämnat. Men man vill ju vinna varje match. Tänker man på förra året är det mesta möjligt, vi vet att vi kan göra det lika bra igen eller till och med bättre, absolut. Men jag vågar inte riktigt säga vad man ska ha för förväntningar, säger han, och avslutar:

– Men när man vet hur det gick förra året vet man att vi kan göra det minst lika bra i år.