Senaste nytt
MatchrapporterFörre Bajen-keeperns succé i “världens nordligaste elitklubb”: “Går runt och svär över vädret”
Han var bänkad i fjol och sedan kontraktslös – nu har förre Hammarbymålvakten Benny Lekström gjort sitt livs säsong i nordnorska Tromsö IL. 13 hållna nollor av Lekström, som tagit klubben tillbaka till Tippeligan.
– Jag har haft en riktigt bra säsong nu, så det ska bli grymt inspirerande att spela i högstaligan igen, säger Lekström till FotbollDirekt.se.
Med 13 hållna nollor, flest i ligan, så sörjde Benny Lekström, 33, för att Tromsö IL tog sig tillbaka till Tippeligan direkt – en 1-0-seger mot Fredrikstad i förra helgen säkrade definitivt uppflyttning efter ett år andradivisionen i Norge. Den förre Hammarbymålvakten har i rena siffror gjort sitt livs säsong.
– Det har gått väldigt bra i år. Jag har fått förtroendet att spela alla matcher. Så det har gått väldigt bra, jag ska inte sticka under stolen med. Jag har blivit mer stabil, säger Lekström till FotbollDirekt.se.
Vid samma tid i fjol var situationen dock en helt annan – Lekström hade i princip börjat packa flyttlådorna, då kontraktet med Tromsö var på väg att gå ut. Han hade bara fått göra fyra matcher på hela säsongen och sågs som tvåa bakom Marcus Sahlman. Men det tog en vändning, när Sahlman bestämde sig för att lämna.
– Så fort säsongen gått ut så ändrade sig Tromsö, de kom fram med ett kontraktsförslag och var tydliga med att man ville satsa på mig som förstemålvakt.
Lekström skrev på för två nya år med den nordnorska klubben, som nu alltså är tillbaka i Tippeligan. På 29 matcher har Lekström och Tromsö bara släppt in 26 mål. Att han setts som tydligt förstemålvakt i år är en förklaring, säger han.
– Med tanke på att jag var förstaval i år har jag kunnat träna på det jag behöver. Den spelstil jag har har kommit fram i målvaktsträningen. Man är ofta lite olika som målvakter, och klubbarna prioriterar ofta förstemålvakten i målvaktsträningen, det är i alla fall min erfarenhet under karriären.
– Och jag försökte nog ändra min spelstil lite grann när Marcus var här. Men det är svårt att ändra spelstil i högre ålder, det var nog ingen bra idé.
Tromsö brukar ofta kallas “världens nordligaste elitklubb”, och bara ner till Kiruna är det 95 mil. Långa mörka nätter präglar vinterhalvåret och somrarna är korta.
Du har varit där i snart tre år, börjar det kännas som hemma? Kan du tänka dig stanna kvar efter karriären?
– Nej. Vi snackar mycket om vädret här. Det känns som att man har bott i ett varmare land när man bott i Stockholm jämfört med det här. Bara att gå ut och bada på sommaren, det är inte självklart här. Det var värmerekord i somras, 30 grader varmt. Och då var det ändå bara 10 grader i vattnet.
– Man vänjer sig vid det, men man går runt och svär ändå. Vi har två barn och de fyller upp dagarna rätt bra. Men det finns inte mycket att göra. Vi har mycket fjäll här, man kan gå upp på dem om man gillar sånt.
– Så det har jag gjort några gånger. Vi har midnattssol på sommaren och norrsken på vintern. Det är klart, det är vackert. Man försöker tänka på det varje dag, att man kanske kommer sakna det här när man flyttar. Jag bor nära stadion och den ligger på en höjd så man har liksom hela fonden av fjäll där bakom när man blickar ut, det är rätt snyggt alltså. Men stanna efter jag är klar med karriären, nej, det gör vi inte.
När Lekström kritade på nytt kontrakt med Tromsö strax efter nyår så fick han med en högst speciell sign on-bonus i avtalet – en splitterny snöslunga, värd 43 000 kronor.
Den har kommit till användning?
– Ja, absolut. Inte så mycket nu i höst, vi har haft snöfall men snön har smält bort lika snabbt. Men i februari, mars, då gick den för fulla gubbar här. Den är top notch i snöslungeklassen, jag fick den bästa man kunde få. Den går av sig själv, så det är inget jobb att dra runt den alls. Man kan ta tio minuter hos grannarna och röja hos dem så blir de glada också.
– Men nu har vi faktiskt haft ganska bra väder här, uppemot 15 på dagarna. Och det blir aldrig så jättekallt heller, köldrekordet är på 18 minus. Det är Golfströmmen som värmer upp. Jag har kört bil ner till Stockholm flera gånger, man kör vägen via Kiruna, då har man märkt hur mycket kallare det blir. Det är som att åka från höst till vinter.
En annan sida av att bo så långt norrut är att det oftast är extremt långt till motståndarlagen, och bortamatcherna blir ett projekt i sig.
– Vi flyger till alla matcher utom två i serien. När vi var i Tippeligan så var närmsta bortamatch Trondheim (78 mil). Det går inga direktflyg dit, så vi fick flyga till Oslo först, och sedan tillbaka till Trondheim. Det är ju rätt extremt.
Det är nästan så man hade föredragit ett roadtrip-upplägg som de har i USA, att man betar av några bortamatcher på rad när man ändå är iväg?
– När vi varit ute i Europakval, så har vi faktiskt på sätt och vis gjort det. Vi åkte från en bortamatch i Europa League-kvalet i fjol och direkt vidare till en Tippeligamatch borta, och sen hem.
Det måste bli stora reskostnader för klubben?
– Ja, verkligen. Jag vet inte om det där subventioneras på något sätt, att norska förbundet slänger in en extrasumma eller något. Men jag skulle kunna tänka mig det.
– Men vi blir vana vid de här resorna, det är lika långa resor i Adeccoligan som i Tippeligan. Däremot för lagen som möter oss, de tycker nog att det är jävligt jobbigt att åka ända upp hit. Vi har en klar fördel där, vi har bara torskat en hemmamatch i år också.
Nu har han ett år kvar på kontraktet och när Tromsö är tillbaka i Tippeligan så har han inga andra planer än att stanna.
– Nej, det räknar jag med. Det blir ju väldigt mycket roligare än att spela i Adeccoligan, större lag och mer publik. Vi har haft en lite tunnare trupp på grund av ekonomin i år, och den behöver nog förstärkas lite men det kommer de att göra. Jag har haft en riktigt bra säsong nu, så det ska bli grymt inspirerande att spela i högstaligan igen.
