Är “nya” Southampton bättre än det “gamla”?
8-0-vinst i helgen, Manager of the Month, Player of the Month, minst insläppta mål i ligan, näst flest gjorda och klubbens bästa säsongsinledning någonsin. Livet leker just nu för alla inblandade i och runt omkring Southampton FC. Ganska imponerande för en klubb som många trodde hade “gett upp” i somras.
Ni känner till historien om Southamptons jobbiga transfersommar vid det här laget. Under Mauricio Pochettinos ledning gjorde man sin bästa Premier League-säsong i klubbens historia med fina 56 poäng och en meriterande åttondeplats. Stommen i rekord-laget bestod av mittbacken Dejan Louvren, offensiva mittfältskreatören och Matthew Le Tissiers rättmätiga arvtagare Adam Lallana och spjutspetsen Rickie Lambert.
När transfersommaren var över hade denna trio begett sig till fjolårets vice mästare Liverpool, Pochettino tagit över Tottenham, unga försvarslöftet Callum Chambers tagit tåget nordöst över landet till London och spel i Arsene Wengers Arsenal och kanske den största talangen av dem alla, Luke Shaw, blivit handplockad av upphaussade Manchester United-managern Louis van Gaal för att spela wingback i en 3-5-2-uppställning.
När nytillsatte managern Ronald Koeman, medvetet(?), gjorde narr av situationen genom att lägga ut en Instagram-bild på en tom plan inför en träning så hade situationen nått sin kulm. Dessutom ryktades det ivrigt sommaren igenom om att viktiga mittfältsdynamon Morgan Schneiderlin skulle följa med Pochettino till “Spurs”, men fransmannen blev, eventuellt emot sin vilja, kvar i klubben och det skulle visa sig bli en form av vändpunkt för “The Saints”.
Gamle holländska storbacken och frisparkskungen Koeman och hans assistent tillika bror, Edwin, samt klubbchefen Ralph Krueger insåg snabbt att man inte kunde ligga på latsidan under sommaren utan behövde använda de pengar man tjänat på de tunga spelarförlusterna till att värva ny kompetens. Man sonderade terrängen noga efter kapabla ersättare och hittade några riktiga guldklimpar utanför storklubbarnas radar.
Från Feyenoord plockade de med sig sin skyttekung Graziano Pellè för att ersätta Lambert. Ett väntat val som ändå möttes av en del kritik. Visserligen hade italienaren de två senaste säsongerna öst in mål i holländska ligan, 50 mål på 57 matcher, men innan dess hade han två mindre lyckade sejourer i sitt hemland bakom sig och hur ofta har man inte sett en spelare spotta in mål i Eredivisie för att sedan inte alls lyckas i en mer försvarsinriktad liga?
För att ge den lite tyngre Pellè en smånätt och teknisk lekkamrat bakom sig värvade man även FC Twentes assistgeni Dusan Tadic. I och med det hade man roffat åt sig den holländska ligans offensivt två bästa spelare de senaste säsongerna, vilket skulle visa sig vara en “match made in heaven”. För att ge ytterligare bredd till forwardslinjen tog man in rutinerade Shane Long och spännande Sadio Mané som komplement till de tidigare nämnda herrarna.
När offensiven väl var löst så behövdes det även förstärkas i försvarslinjen. Den tidigare målvaktsettan Artur Boruc stod för flertalet tabbar förra säsongen och skeppades nu iväg på lån till Bournemouth. Ersättaren blev det engelska landslagets tredjekeeper Fraser Forster, som efter flera fina säsonger i Celtic nu äntligen skulle få chansen att visa vad han går för i sitt moderland.
Framför Forster tillkom slutligen två försvarsspelare med rutin från Champions League-finaler, Ryan Bertrand, med Chelsea 2012, och Toby Alderweireld, med Atletico Madrid 2014.
Cirka två månader senare kan vi konstatera att nästan varje värvning har varit av den succéartade varianten. Forster har varit en gigant i mål och tillför en helt annan trygghet än Boruc, Toby Alderweireld lyckades aldrig ta plats i det så framgångsrika Atletico Madrid anno 2013/14 men bildar nu tillsammans med lagkaptenen José Fonte ett mittbackspar av finaste sort, och Ryan Bertrand har ersatt Luke Shaw på ett förvånansvärt bra sätt. Med endast fem insläppta hittills i ligan är man dess defensivt bästa lag så här långt.
På innermittfältet har mittfältstrion Morgan Schneiderlin-Jack Cork-Victor Wanyama utvecklats ytterligare sedan 2013/14 och käkar upp var och varannat motståndarmittfält med sin fantastiska fysik.
Framåt behöver Pellè och Tadic knappt några kommentarer. Det räcker att konstatera att Pellè i skrivande stund är ligans bästa målskytt efter de omutbara Sergio Agüero och Diego Costa med sex mål på de åtta första matcherna samt att Tadic spelat fram till sju stycken. Lagets totala målsumma ligger på 19 mål och gör dem till ligans näst målgladaste lag efter serieledarna Chelsea på 23.
Klubbens framgångsrikaste säsongsinledning någonsin tog sig i uttryck ytterligare i helgen då man fullständigt pulveriserade stackars Sunderland och vann med hela 8-0.
Som sagt, bästa säsongsstarten någonsin, Ronald Koeman och Graziano Pellè blev utsedda till månadens manager respektive spelare i september, näst flest mål gjorda och minst mål insläppta. Lägg därtill ett avancemang i ligacupen efter 2-1 borta mot Arsenal och du förstår om Southampton-fansen tror att de befinner sig paradiset.
Kommer det att hålla hela vägen då? Nja, kanske inte. Startelvan är komplett men där bakom är det tunt. Ett realistiskt mål bör vara att fajtas om Europa League-platserna som plats 5-7 kan medföra. Och i så fall är man ju bättre än fjolårets upplaga…
Jag ska inte påstå att Southampton FC är bättre nu än innan sommaren som var. Eller jo förresten, det ska jag.