Championship-kollen: inför det mäktiga kvalet
The Championships seriespel är över. Efter 46 omgångar är Leicester och Burnley uppflyttade till Premier League, medan Derby, Brighton, Queens Park Rangers och Wigan gör upp i ett kval om den sista PL-platsen. Semifinalerna, som avgörs i dubbelmöten, spelas 8, 9, 11 och 12 maj, och finalen går av stapeln 24 maj. Football League-gurun Peter A Linhem ger er allt ni behöver veta inför det mäktiga “playoffet”.
Playoff-spelet är ett ovanligt fenomen i fotbollsvärlden. Sedan länge avgörs nästan alla ligor utan ett slutspel men tack vare playoff-spel lever idén om direkt utslagning. Tanken är att resultat mot sämre lag inte lika viktiga som de mot dina konkurrenter. Man har god anledning att tycka det är orättvist och något godtyckligt men det tenderar att leda till väldigt bra idrottsunderhållning.
I amerikanska sporter är en stor del av argumentet för slutspel att det när rivaliteter. Man vill se det bästa laget mot laget med den bästa spelaren eller de två bästa spelarnas lag mot varandra. När det kommer till playoff-spelet i The Championship handlar det väldigt sällan om rivalitet eller ens de allra bästa spelarna. Men många gånger är det lag med olika spelstilar och av likartad kvalité.
Det har också en tendens att avslöja lags svagheter och kan få managers/spelare att geniförklaras. Nottingham Forest åkte ur två gånger i rad tack vare sin avsaknad av pålitliga målskyttar. Ian Holloways Blackpool vann sig till PL på att man verkligen vågade anfalla och tvingade mindre lössläppta lag att spela på deras villkor. Crystal Palace förra säsongen såg ut att förlora tack vare en skada på skyttekungen Glenn Murray och avsaknad av en duglig back-up; men Wilfried Zaha klev fram och vann nästan helt på egen hand.
Derby-Brighton
Derby får ses som klara favoriter med tanke på att man slutade 13 poäng före Brighton i tabellen och tack vare Will Hughes är det med stor marginal många fler som på rak arm kan nämna Derby-spelare än det är som kan nämna en Brighton-spelare. Pröva själv med en vän och när du sedan nämner Matthew Upson kan ni skratta tillsammans åt att han startade för England i VM mot Tyskland, och gjorde mål.
Derby är också ett mycket målfarligt lag än Brighton med 84 mål – mest i ligan – jämfört med Brightons 55 – 18:e mest i ligan – vilket till stor del grundar sig i att Derby spelar med tre stycken anfallare. Det är ett 4-3-3 och vanligtvis ställer man upp med två renodlade anfallare (Chris Martin & Patrick Bamford/Johnny Russell) tillsammans med Jamie Ward som är mer av en släpande anfallare. Viss likhet med denna säsongens Liverpool i det avseendet tillsammans med hur Craig Bryson är en målfarlig Jordan Henderson, att Will Hughes ständigt provspelar för rollen som “Nästa Gerrard”, och att deras högerback Andre Wisdom faktiskt är en Liverpool-spelare.
Det är verkligen högst anmärkningsvärt hur lite mål Brighton har gjort. Birmingham som säkrade kontraktet i säsongens sista match gjorde fler mål än Brighton och Leonardo Ulloa(14 mål) var den enda Brighton-spelare som gjorde fler än fem mål denna säsongen. En stor anledning är Brightons oförmåga att skapa avslut(14:e) och det är ännu sämre när det kommer till skott på mål(20:e). Jag skulle även säga att Brightons Barca-influerade spel passar illa mot Derby som visserligen är lika dominanta och bollkära men som också har ett giftigt kontringspel.
Brightons stora chans är att hel enkelt lyckas utnyttja Derbys relativt svaga försvar med sitt kontrollerande spel och hoppas på ett matchavgörande av, låt oss säga, torped-yttern Will Buckley. Brighton kan förhoppningsvis också utnyttja det vinnande momentum som lyfte dem över Reading och in i playoff-spelet.
Spelare att hålla ögonen på: Craig Bryson, Derby. 16 mål och 13 assist under den målfarligaste säsongen av en box-to-box mittfältare sedan Gary Jones 10-11.
Leonardo Ulloa, Brighton. Upptäcktes av Poyet i spanska andradivisonen och har anpassats sig väl till det engelska spelet. Bra målskytt och goda allround-egenskaper men för att vara 1.90 är han ingen imponerande huvudspelare.
Tipset: Derby vinner 1-0 efter att Bryson gör en sådan otroligt vacker djupledslöpning att han faktiskt gör mål utan att nudda bollen. Efter ännu en semifinal-förlust för ett tiki-taka lag väljer Barca att anställa 2012-års playoff-vinnare Big Sam Allardyce, trots att Steve McClarens Derby spelar ett holländskt 4-3-3 för att gråzonen är död.
Queens Park Rangers-Wigan
Det är inte svårt att avgöra vilka som vore den “moraliska” vinnaren i det här mötet. I QPR har man en skrupelfri Harry Redknapp som manager medan Wigan har Uwe Rösler – canceröverlevare, uppvuxen under tuffa förhållanden i Östtyskland, och kulthjälte i hockey-frilla för 90-talets Man City. QPR har en högre lönebudget (siffrorna från förra säsongen, visserligen) än både Borussia Dortmund och Atletico Madrid medan Wigan är Wigan. QPR har flera spelare som spelat Champions League medan Wigan har två Luton-fostrade spelare som spelat för Aylesbury United.
Å andra sidan har Wigan som klubb faktiskt mer PL-erfarenhet i nutid än QPR och lyckades behålla stommen av sitt PL-lag. Man kan säga att spelare för spelare har QPR klart mer erfarenhet men som lag är Wigan klart mer samspelta även på hög nivå.
Något intressant och faktiskt lite oväntat med QPR är att de leder ligan i bollinnehav trots Barca-Brighton, Ajax-Derby, och juggernaut-Leicester. Och spindeln i nätet för QPR är allas kära Joey Barton som verkligen haft en lysande säsong i likhet med hans bästa säsong i Newcastle, även om han har klart färre assists. Vilket har varit ett allmänt problem i QPR.
Visst för att de vunnit många matcher 1-0/2-1 och sett ut att ha allt under kontroll men trots många stora namn har de saknat en del sista passningar och målgaranti. Å andra sidan har man fått mer av det på slutet i form av bollgenier som Ravel Morrison och Yossi Benayoun samtidigt som man verkligen inte kan räkna bort Niko Krancjar, Bobby Zamora, eller Junior Hoilett. Deras enda riktigt stabila offensiva pjäs har varit stornyförvärvet Charlie Austin som gjort 17 mål och trots att han varit skadad under en stor del av våren har han återfunnit målformen nu på slutet.
Wigan har liknande problem fast på ett helt annat sätt. Istället för massa talangfulla individer som inte klickat helt som lag har Wigan verkligen ett lag men saknar en del riktiga spetspelare. Deras bästa målskyttar denna säsongen är Nick Powell och Jordi Gomez med sju mål vardera och ingen av dem är någon renodlad anfallare. Det finns dock ett par faktorer som talar för att det inte ska vara något problem. En av dem är Shaun Maloney som bara kunnat spela drygt 10 matcher denna säsongen på grund av skador men han är en potentiell matchvinnare när han spelar. Två andra är januarivärvningarna – Martyn Waghorn och Nicky Maynard som bidragit med nio mål sammanlagt på sina dryga 20 matcher. Framför allt har Waghorn varit en injektion med sitt grovjobb och luriga spel men man ska inte räkna bort Nicky Maynard som kan vara den pålitliga målskytten som Wigan saknat hela säsongen.
Spelare att hålla ögonen på: Ravel Morrison, QPR. Talangfull nog för ett topplag i PL men vi får njuta av honom har tack vare attityd-problem. Har gett QPR det där “lilla extra” man saknade under första halvan av säsongen.
Martyn Waghorn, Wigan. Har ett namn som skulle kunna förväxlas med en Hogwarts-lärare men spelar som en klart målfarligare Kevin Doyle.
Tipset: Wigan vinner. Waghorn tillsammans med McArthur vinner bollen högt upp i plan av halvsovandes Assou-Ekotto och spelar fram inhopparen Shaun Maloney för det avgörande 3-2 målet i 97:e minuten. Harry Redknapp lämnar QPR och när de nya “anklagelserna” mot honom uppdagas har Harry och hans hund redan flyttat till Monaco på heltid.
/Peter A Linhem