Senaste nytt
MatchrapporterAIK-förvärvet: “Tänkte: ‘Då kommer jag börja gråta'”
STOCKHOLM. Som grabb spelade han i AIK och drömde om att få representera klubbens a-lag. Precis det gör också Panajotis Dimitriadis just nu, men vägen till drömmen har varit krokigare än tänkt.
– Jag har alltid fortsatt att hoppas på det, att jag skulle få spela i AIK, säger Dimitriadis.
Panajotis Dimitriadis, 27, började sin fotbollskarriär i AIK.
– Jag var till och med bollkalle för AIK när de spelade i Champions League, så man var ju det åt Nebojsa (Novakovic, assisterande tränare) i några matcher. Självklart var alltid drömmen att få spela i a-laget, berättar han för FotbollDirekt.se.
Men stegen som leder till a-laget klättrade han inte uppför direkt. Tiden i AIK tog slut för första gången och Dimitriadis bytte till Djurgården. Där blev den dåvarande talangen kvar i några år och fick till och med testa på a-lagsspel till slut, innan karriären fortsatte i klubbar som Frej, Akropolis och Vasalund.
Efter att ha blivit en riktig kugge i just Vasalund hamnade Panos i norska Sandefjord 2010. Där spelade han i tre säsonger och imponerade stort. 2013 värvades han hem till Stockholm – men inte till AIK. Till Brommapojkarna.
I BP tog Dimitriadis ännu ett steg framåt i sin utveckling och inför säsongen 2014 kom så samtalet från AIK. Den 5 november 2013 presenterades Solna-killen som AIK-spelare.
– Det var otroligt skönt, för man har hela tiden drömt om att få spela för AIK. Även om man har varit utomlands och spelat i Norge så har man hela tiden velat att det skulle bli AIK. Det var faktiskt helt otroligt att få den här möjligheten. Jag fick många flashbacks från när jag spelade i AIK när jag var yngre, alla turneringar man spelat, spelare man följt och alla autografer man fått. Nu är man här och det är bara ren njutning, säger Dimitriadis.
Trodde du hela tiden att det skulle bli AIK till slut?
– Jag måste säga att jag alltid har haft förhoppningarna om det. Målet har varit att komma hit. Sen vet man hur fotbollen är, att ibland dyker det upp och ibland inte. Jag har bara försökt göra mitt bästa, men det är inte bara upp till en själv, utan det är annat som ska falla på plats. Det har gått min väg. Sen hade man väl hoppats på att det skulle ha kommit lite tidigare, men vad ska man göra? Man kan inte påverka så mycket. Det är bara att köra på nu och göra sitt bästa.
I den allsvenska i år gjorde Dimitriadis sin allsvenska debut. Då fick han hoppa in som vänsterback.
– Känslan när jag satt på bänken och bara hoppades på att få komma in var att: “Kommer jag inte in i den här matchen så kommer jag att börja gråta”. Det var en sådan stämning på läktaren. Det var första gången som man fått uppleva det på den här sidan, AIK:s. Det var bara… jag ska hoppa in, kände jag. Jag fick förtroendet och tog för mig. Nu har jag visat att det har funkat så det är bara hoppas det fortsätter så.
Känner du en extra press eller nervositet nu när du spelar för AIK eftersom att det betyder så mycket för dig?
– Jo, det betyder så mycket att få representera AIK. Det blir kanske att man sätter lite press på sig själv och bygger upp förväntningar. Samtidigt är det en stor klubb med mycket fans och mycket runt om, så lite nervositet känner man. Men så fort man får röra bollen och höra publiken jubla så försvinner allt.
27-åringen är all round och kan spela på de flesta positionera, framför allt i försvaret och på mittfältet. Men det är som central mittfältare Dimitriadis vill spela.
– Jag fungerar bra i den rollen. Det är den rollen som jag verkligen vill spela i. Det är riktigt skönt spela där, för jag får ut mer av mig själv och för laget känns det som. Jag kan ju spela på flera positioner, och jag hjälper laget där det behövs. Men i grund och botten är det som central mittfältare jag vill spela.
Hur är det att hoppa runt på olika positioner under en säsong?
– Det är inte önskvärt. Det är inte det man vill egentligen. Men laget går först och kan man hjälpa laget genom att spela vänsterback eller mittback så kommer jag alltid att göra det. Det är inget snack om saken.
Dimitriadis är nöjd med sin start i AIK. Mot Örebro förra helgen fick han spela 90 minuter och i derbyt mot Djurgården i veckan var han en av planens bästa.
– Det började lite halvtaskigt för min del. Jag fick några skador och lite sjukdomar, så jag missade ganska många träningsmatcher. Det var tråkigt. Men sen har jag varit frisk efter våra träningsläger och bara kört på. Jag har visat vilka kvaliteter jag har. Ja, det har jag väl visat för Alm (Andreas, tränare i AIK), för jag har fått hans förtroende.
