Ny dom ger hopp för AIK och Djurgården om polisnotor
Det är en dom i marknadsdomstolen där Bilsportförbundet som överklagat ett beslut från Konkurrensverket – domen kan få inverkan också på fotbollsklubbar.
Tidigare har det hetat att de klubbar som drivs som idrottsaktiebolag är skyldiga att stå för polisnotorna då de är vinstdrivande, till skillnad från ideella föreningar. Nu slår Marknadsdomstolen fast att åtskiljandet strider mot EU-rätten.
Så här skriver Marknadsdomstolen i sitt utlåtande efter domen:
”[…) med ledning av EU-rättslig domstolspraxis har Marknadsdomstolen kommit fram till att de medlemsföreningar i SBF som arrangerar bilsporttävlingar då bedriver ekonomisk verksamhet. Därmed är föreningarna att anse som företag i konkurrensrättslig mening, trots att föreningarna inte har vinstsyfte utan är ideella”.
Domen skulle i så fall kunna innebära att alla klubbar – oavsett i vilken form de drivs – är skyldiga att betala.
– Vad de säger är att bara för att det är en ideell förening så är den inte fritagen från vinstintresse, säger AIK:s ordförande Johan Strömberg till fotbollskanalen.se och fortsätter:
– Det är ju en fråga som domstolarna tidigare har prövat utifrån ordningslagen och då sagt att vattendelaren för när man ska betraktas för vinstdrivande eller inte så är det att om man är ett idrottsaktiebolag så ska man betraktas som vinstdrivande. Men nu kan ju lägga in marknadsdomstolens utslag i den argumentationen och peka på att den har varit ett feltänk.
Ni har ju talat om att en sista utväg om polisnotorna fortsätter att komma skulle vara att gå tillbaka till att drivas som ideella föreningar, men detta skulle ju iså fall betyda att det blir tvärtom där de ideella föreningarna betraktas som likställda med idrottsaktiebolagen.
– Det är riktigt, det blir en felaktig konkurrens där de ideella föreningarna är undantagna. Ska man fortsätta skicka polisnotor får man skicka dem till de ideella föreningarna också i så fall. Man kan inte se detta som en isolerad fråga för några få klubbar, det är större än så, säger Strömberg.
Idrottens Affärer skriver om en anledning till att lagen om polisnotor kunnat tillämpas: när lagen kom 1990 var Sverige inte med i EU och när en ny lag skulle genomföras på den tiden behövde man heller inte kolla ifall den var förenlig med EU-rätt.
Bosmandomen, som är grund för Marknadsdomstolen, kom 1995. Med andra ord fanns inte de lagar som idag gäller för idrotten när lagen om polisnotor klubbades i riksdagen för dryga 20 år sedan.